Svenska folkets dröm om att äga sin bostad är stark men många upplever idag att drömmen om en egen bostad glider dem ur händerna. Trots att de har jobb och sköter sin ekonomi möts de av höga krav på att spara ihop hundratusentals kronor till en kontantinsats och att klara höga amorteringsbelopp varje månad. Nu ändrar vi på detta. Ingen ska behöva ge upp tanken på ett eget hem på grund av regelverk som inte tar hänsyn till hushållens vardagsekonomi.
Regeringen har nu presenterat förslag som sänker dessa hinder. Bolånetaket höjs från 85 till 90 procent, vilket sänker kravet på kontantinsats från 15 till 10 procent. Dessutom avskaffas det skärpta amorteringskravet, den extra amortering på 1 procentenhet som infördes 2018 för lån som överstiger 4,5 gånger årsinkomsten. Grundkraven på amortering (1-2 procent av lånet beroende på belåningsgrad) ligger fast, vilket innebär att amorteringskulturen bevaras och ansvarsfullt beteende fortsatt uppmuntras. Det här är genomtänkta och balanserade reformer som lättar på bördorna för hushåll som vill komma in på bostadsmarknaden och samtidigt värnar den finansiella stabiliteten.
Vad innebär detta i praktiken? Jo, att fler unga och förstagångsköpare kan ta sig in på bostadsmarknaden. Med ett bolånetak på 90 procent minskar kravet på kontantinsats rejält. För en bostad som kostar tre miljoner kronor behöver köparen nu ha 300 000 kronor i eget kapital, istället för 450 000 kronor som tidigare krävdes. Den skillnaden på 150 000 kronor kan vara helt avgörande, det kan motsvara flera års sparande eller innebära att man slipper ta dyra blancolån för att kunna köpa sin första bostad.
Att det skärpta amorteringskravet försvinner ger också stor effekt i hushållens plånböcker. Ta till exempel en ensamförälder som köper en mindre bostadsrätt. Utan den extra amorteringsprocenten minskar man sina boendeutgifter med omkring 1 400 kronor i månaden, eller drygt 17 000 kronor per år. För en barnfamilj som behöver byta upp sig till ett småhus handlar det om över 3 500 kronor mindre i månaden, cirka 42 500 kronor på ett år. I vissa fall har hushåll till och med tvingats ta blancolån utan säkerhet för att klara kontantinsatsen. Med höjt bolånetak slipper man det och kan istället ha bostaden som säkerhet. I ett sådant scenario kommer en familj få över 6 500 kronor lägre utgifter per månad, totalt 77 000 kronor per år. Det är en stor utgiftsbörda som försvinner och möjliggör att man kan prioritera annat.
Vad kan man använda de pengarna till istället? Jo, till allt det som gör vardagen lite lättare. För den ensamstående köparen kan 1 400 kronor extra per månad vara mat på bordet, ett månadskort till kollektivtrafiken eller avgiften till barnens fritidsaktiviteter. För barnfamiljen kan 3 500 kronor betyda att man har råd med nya fotbollsskor och danslektioner åt barnen, eller att man äntligen kan lägga undan en slant varje månad för oförutsedda utgifter.
Sammantaget innebär förändringarna en mer rättvis och öppen bostadsmarknad. Vi sänker trösklarna för människor att skaffa ett eget hem, utan att tumma på den finansiella stabiliteten. Fler unga par och ensamstående får chansen att rota sig, fler barn får egna rum att växa upp i och fler hårt arbetande familjer kan äntligen flytta till det boende de behöver.
Cecilia Rönn (L), Ekonomisk-politisk talesperson
Patrik Karlson (L), Bostads-politisk talesperson