MĂ€nniskovĂ€rdet – Ă€n en gĂ„ng

Stefan Thorssell Àr partiledare för Landsbygdspartiet oberoende.

Stefan Thorssell Àr partiledare för Landsbygdspartiet oberoende.

Foto: Ellinor Harrysson

Debatt2019-04-27 00:00
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Bland de politiska partierna Àr frÄgan om mÀnniskovÀrdet, alltsÄ alla mÀnniskors lika vÀrde, en sjÀlvklarhet, men anvÀnds oftast som ett misstÀnkliggörande att andra inte omfattar samma princip. Begreppet anvÀnds flitigt, men alltför ofta diffust.

Bland kristna Àr mÀnniskovÀrdet sjÀlvklart: alla mÀnniskor har samma vÀrde inför Gud. MÀnniskan Àr fullkomlig och okrÀnkbar. Att döda en mÀnniska Àr ett brott mot Gud. MÀnniskan fÄr inte ens ta sitt eget liv.

Jag som Àr kulturkristen, men inte troende kristen, delar den synen. Men utifrÄn en humanistisk ÄskÄdning blir resonemanget annorlunda.

Begreppet mÀnniskovÀrde har tvÄ betydelser, dels det subjektiva mÀnniskovÀrdet, dels ett allmÀnt mÀnniskovÀrde. Den vÀlbekante ledamoten i Svenska Akademien, Horace Engdahl, kallar det subjektiva mÀnniskovÀrdet för mÀnniskans individuella vÀrde. Subjektivt vÀrde = individuellt vÀrde.

LÄt oss anta att Kalle Àr förÀlskad i Stina.

”Hon Ă€r den finaste pĂ„ jorden. Hon Ă€r den vĂ€rdefullaste som finns.”

Alla inser att det Àr Kalles subjektiva omdöme om Stina. VÀrdeomdömet Àr kopplat till individen Stina.

SÄ rÄkar vi trÀffa Kalle ett Är senare.

”Den dĂ€r Stina Ă€r totalt vĂ€rdelös”, kan han utbrista.

Men det Àr samma Stina. AlltsÄ har Stina tvÄ vÀrden. Ett allmÀnmÀnskligt mÀnniskovÀrde samt ett individuellt vÀrde.

Alla rÀttigheter Stina har Àr kopplade till hennes individuella vÀrde. Hon har arvsrÀtt efter sina förÀldrar. Hon fÄr spela fotboll i svenska damlandslaget efter sin individuella förmÄga. Om hon Àger en bostad fÄr hon delta i bostadsrÀttsföreningens Ärsmöte.

MÀnniskors individuella vÀrde Àr olika för alla. Ibland kan vissa rÀttigheter uppfattas som diskriminerande. Varför föddes inte Stina som prinsessa?

Till mÀnniskovÀrdet hör inga andra rÀttigheter Àn rÀtten att andas.

Vad ska man dÄ ha mÀnniskovÀrdet till? UtifrÄn en humanistisk princip, (som jag sjÀlv omfattar), Àr alla mÀnniskors lika vÀrde en okrÀnkbar princip. Extremliberaler som socialdarwinister anser att olika folkslag befinner sig i olika utvecklingsfaser. För hundrafemtio Är sedan dödade en del kolonisatörer naturfolk för att i socialdarwinistisk anda hjÀlpa utvecklingen framÄt. I en del religioner tillmÀts mÀnniskor olika mÀnniskovÀrde. Inom kommunismen har avantgardet i proletariatets diktatur rÀtt att avrÀtta mÀnniskor utifrÄn deras tÀnkta samhÀllsnytta. Anklagelsen blir beviset. De mest avskrÀckande resonemangen om olika mÀnniskovÀrde har uttalats av nazister.

DÀrför Àr den humanistiska principen om alla mÀnniskors lika vÀrde viktig. Men givetvis kan man inte spotta ur sig begreppet för att ringakta andra mÀnniskor. DÄ har man överhuvudtaget inte förstÄtt humanismens principer.