KD: "Flera risker med förenklat könsbyte"

Det är en svår situation för många barn och ungdomar som inte kan identifiera sig med det kön man föddes till. Därför vill Kristdemokraterna förbättra vården och stödet för personer med könsdysfori.

Att inte veta vilket kön man identifierar sig som är en svår situation för barn och unga. Men att förenkla för att göra ett könsbyte är fel väg att gå, menar skribenterna.

Att inte veta vilket kön man identifierar sig som är en svår situation för barn och unga. Men att förenkla för att göra ett könsbyte är fel väg att gå, menar skribenterna.

Foto: Montage: Victor Bomgren

Debatt2024-03-02 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Men nu ligger ett nytt lagförslag som går ut på att barn från 16 år ska kunna byta sitt juridiska kön med vårdnadshavares medgivande. Könsbytet ska inte behöva föregås av en medicinsk utredning och godkännande av Socialstyrelsen. Inte heller någon diagnos på könsdysfori behövs utan självidentifikation ska i stället vara vägledande. 

Vi ser allvarligt på den utvecklingen av fler skäl. Dels att unga personers biologiska utveckling inte är färdig och dels att känslomässiga och mentala förändringar sker, självupptäckt och tillväxt där de navigerar genom olika utmaningar och lär sig hantera olika situationer pågår.

Det kommer inte heller fram vilka risker som ett könsbyte kan innebära. Forskningen visar idag på statistik att flera ångrar sitt könsbyte. Kristdemokraterna tar ett politiskt ansvar för att den som vill göra en könsdysforibehandling först ska genomgå en noggrann och medicinsk bedömning.

Kristdemokraterna vill ge Socialstyrelsen i uppdrag att öka tillgängligheten och stärka vården för personer med könsdysfori.

Det finns också andra aspekter vi vänder oss mot vid ett förenklat könsbyte. Det finns ingen som helst konsekvensutredning om vad ett förenklat könsbyte innebär för vårt samhälle. Vi oroas över hur kvinnosjukdomar ska bedömas och hanteras framöver eftersom kopplingar till det biologiska könet inte är självklar. Vi vill se en analys av hur flickor och kvinnor som idag har tillgång till skyddade utrymmen som omklädningsrum, toaletter med mera påverkas. Det saknas också information om hur könsstatistiken påverkas.

Vi krävde för en tid sedan att Socialutskottet skulle skicka ut lagförslaget på remissrunda, något som nyligen avslogs. Vi är givetvis mycket besvikna över att en ny lag ska beslutas där inte forskning, samhällsanalysering och professionerna är involverade i så komplexa medicinska åtgärder som vad detta innebär.