Skapa valfrihet att vÀlja skola i hela landet

Replik till Gudrun BrunegĂ„rd ”Slaget om rĂ€tten att vĂ€lja skola till sitt barn”.

"Det Àr inget politiskt parti, vad jag vet, som vill ta bort rÀtten för förÀldrar och barn att vÀlja skola", skriver debattören som istÀllet vill lyfta det faktum att det i mer Àn en tredjedel av Sveriges kommuner saknas friskolor, dÀribland Vimmerby kommun.

"Det Àr inget politiskt parti, vad jag vet, som vill ta bort rÀtten för förÀldrar och barn att vÀlja skola", skriver debattören som istÀllet vill lyfta det faktum att det i mer Àn en tredjedel av Sveriges kommuner saknas friskolor, dÀribland Vimmerby kommun.

Foto: JESSICA GOW / TT

Debatt2022-01-09 07:38
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Det Ă€r inget politiskt parti, vad jag vet, som vill ta bort rĂ€tten för förĂ€ldrar och barn att vĂ€lja skola. KD och skribenten mĂ„ste, medvetet eller omedvetet, missuppfattat detta. I mer Ă€n en tredjedel av Sveriges kommuner saknas friskolor och dĂ€ribland finns Vimmerby kommun. Detta har inte Gudrun BrunegĂ„rd berört i debattartikeln. Det bör vara en angelĂ€gen frĂ„ga för politiken att utforma regler sĂ„ att alla barn och förĂ€ldrar har möjlighet att göra ett skolval, oavsett bostadsort. 

Friskolereformen har inte lett till den mĂ„ngfald av aktörer som var mĂ„lsĂ€ttningen. IstĂ€llet har koncernskolorna successivt ökat sina marknadsandelar pĂ„ bekostnad av övriga aktörer, sĂ„vĂ€l mindre friskolor som kommunala skolor, vilket i en del fall lett till undantrĂ€ngningseffekter av befintliga bra mindre friskolor samt kommunala skolor. Skolkoncernerna har valt att enbart etablera sig i större stĂ€der. Bakgrunden Ă€r naturligtvis att det Ă€r svĂ„rt att fĂ„ lönsamhet för mindre skolor i landsortskommuner. 

Den kommunala skolan Ă€r skyldig att erbjuda plats för alla elever, sĂ„vĂ€l befintliga som nyinflyttade. Friskolorna kan dĂ€remot vĂ€lja ett urvalssystem som innebĂ€r att du kan stĂ€lla ditt barn i kö redan nĂ€r du ammar. PĂ„ olika sĂ€tt har koncernskolorna, bland annat genom kösystemet, möjlighet att attrahera elever som kommer frĂ„n högre socioekonomisk status. Detta har skolministern genom sitt tidigare arbete som lĂ€rare och skolledare dokumenterat. 

Koncernskolorna vÀljer naturligtvis etableringsort utifrÄn kriterier var lönsamheten förvÀntas bli god. Det finns misstankar om betygsinflation framfört frÄn bÄde borgerliga och vÀnsterdebattörer. Bra betyg utgör en god attraktionskraft för att en skola ska kunna attrahera barn och förÀldrar. Utvecklingen mot en koncentrationen av koncernskolor Àr olycklig ur flera aspekter. Det bidrar till en alltmer segregerad skola och medför risk att kommuner/stat pÄ sikt tappar greppet om skolan.

Min uppfattning Ă€r att en mer jĂ€mlik skola inte Ă€r en höger- eller vĂ€nsterfrĂ„ga utan har ett brett stöd bland folket och dĂ€rför tror jag att KD med flera partier gör ett misstag nĂ€r man inte vill angripa avarterna i regler för friskolor. Det Ă€r inte rimligt att stora koncerner i stora skolenheter erhĂ„ller samma skolpeng som den kommunala skolan eftersom ansvaret varierar. DĂ€remot kanske det Ă€r nödvĂ€ndigt att rentav höja skolpengen för lĂ€rare/pedagoger som vill starta verksamhet pĂ„ landsbygden. Det Ă€r pĂ„ landsbygden – till exempel Vimmerby – alternativen saknas. 

Det Àr naturligtvis viktigt, som BrunegÄrd skriver, att förbÀttra skolresultaten. Det Ästadkommes genom bÀttre lÀrare och inte genom ökad andel koncernskolor.