Hur kunde allt som skulle bli sÄ bra, gÄ sÄ fel?

Sverige mÄr dÄligt, ja mycket dÄligt till och med. Smittan sprider sig allt snabbare ut i samhÀllets alla delar.

FrÄgan om elprisstöd har splittrat regeringen, och Àr ett av de problem som uppstÄtt med nya regeringen, menar skribenten.

FrÄgan om elprisstöd har splittrat regeringen, och Àr ett av de problem som uppstÄtt med nya regeringen, menar skribenten.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Debatt2023-01-24 05:28
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Först drabbas de allra fattigaste, de som har de lĂ€gsta lönerna och pensionerna. De fĂ„r allt mindre att leva av eftersom sjukdomen som Sverige lider av gör deras redan lĂ„ga löner och pensioner Ă€nnu mindre vĂ€rda. Men det Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n bara lĂ„gavlönade som drabbas, alla grupper drabbas pĂ„ ett eller annat vis av alla prishöjningar. PĂ„ ekonomisprĂ„k kallas sjukdomen för inflation. 

TyvĂ€rr Ă€r det inte bara inflationen som fĂ„r Sverige att mĂ„ dĂ„ligt. PĂ„ punkt efter punkt misslyckas den nytilltrĂ€dda borgerliga regeringen, som inte vore nĂ„gon regering utan stödet frĂ„n Sveriges enda frĂ€mlingsfientliga och högerpopulistiska parti Sverigedemokraterna, att genomföra nĂ„got av alla de vallöften som de gick till val pĂ„ och heligt lovade vĂ€ljarna att genomföra. Listan Ă€r lĂ„ng av svikna vallöften. Hur kunde allt som skulle bli sĂ„ bra gĂ„ sĂ„ fel? 

Det vallöfte som inte genomförts men som utlovades och som drabbat Sverige hĂ„rdast Ă€r löftet om ekonomiskt stöd och kompensation för de höga elpriserna. Detta drabbar bĂ„de enskilda personer och företag. Företag tvingas lĂ€gga ner sin verksamhet och sĂ€ga upp de anstĂ€llda. Andra gĂ„r i konkurs med allt vad det innebĂ€r för bĂ„de anstĂ€llda och samhĂ€llet. HĂ„rdast drabbade Ă€r företag inom husbranschen. Privatpersoner som inte kan betala sina elrĂ€kningar erbjuds att fĂ„ uppskov med att betala, precis som det skulle göra det lĂ€ttare nĂ€r rĂ€kningen en gĂ„ng mĂ„ste betalas. I den hĂ€r frĂ„gan har en djup spricka uppstĂ„tt inom regeringen mellan statsministern, Ulf Kristersson (M), och vice statsministern, Ebba Busch (KD), om vad som egentligen utlovades i valrörelsen. 

Den 5 juli 2022 undertecknade samtliga medlemslÀnder Sveriges ansökan om medlemskap i Nato. Allt verkade som att det skulle bli en snabb behandling och att Sverige och Finland inom snar framtid skulle kunna bli medlemmar av Nato. Men i den frÄgan ville Turkiet nÄgot helt annat. President Erdogan vill att Sverige utvisar ett antal mÀnniskor som flytt frÄn Turkiet för att slippa bli fÀngslade eller avrÀttade av landets terroristlagar. Till rÄga pÄ allt har Sveriges syn pÄ yttrandefrihet, vilken vi till varje pris mÄste hÄlla fast vid, ytterligare försÀmrat Sveriges möjligheter att bli medlemmar i Nato efter att Rasmus Paludan Äter fÄtt tillstÄnd att brÀnna ett exemplar av Koranen utanför den turkiska ambassaden i Stockholm.

Ytterligare ett omrĂ„de som det gavs mĂ„nga vallöften kring i valrörelsen och dĂ€r snabba lösningar utlovades Ă€r hur man ska kunna fĂ„ bukt med gĂ€ngkriminalitet, sprĂ€ngningar och dödsskjutningar. Jimmie Åkesson (SD) satt i en skön fĂ„tölj i Almedalen och berĂ€ttade en saga om att han hade 100 stenar med sig som tillsammans representerade 100 olika förslag pĂ„ hur Sveriges problem skulle lösas. Precis som alla andra sagor var inte heller denna sann. Aldrig tidigare har sĂ„ mĂ„nga sprĂ€ngningar och skjutningar förekommit som under den senaste tiden. Hur kunde allt som utlovades att bli sĂ„ bra under valrörelsen gĂ„ sĂ„ fel i verkligheten?