Hela kontantkedjan måste fungera

Anna Kinberg Batra fick nyligen regeringens uppdrag att utreda statens respektive näringslivets ansvar för kontanthanteringen i samhället. Det borde vara självklart att ansvaret för en samhällsviktig infrastruktur som saknar kommersiell bärighet inte ska överlåtas till marknadsaktörer, skriver Bankomats vd Nina Wenning.

I ett allt mer digitaliserat samhälle har staten ett stort ansvar för att kontanthanteringen fortfarande fungerar, skriver debattören.

I ett allt mer digitaliserat samhälle har staten ett stort ansvar för att kontanthanteringen fortfarande fungerar, skriver debattören.

Foto: Martina Holmberg / TT

Debatt2021-02-17 08:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

På en presskonferens den 11 december meddelade finansmarknadsminister Per Bolund att regeringen tillsätter utredningen Statens roll på betalningsmarknaden. Utredningen ska ledas av Anna Kinberg Batra.

I utredningsdirektivet konstateras att digitaliseringen leder till stora förändringar av hur vi betalar och att allt färre använder kontanter. Mot den bakgrunden ska Anna Kinberg Batra ta ställning till statens respektive näringslivets framtida roll på betalningsmarknaden.

Vi på Bankomat anser att digitaliseringen av betaltjänster i grunden är positiv, men att kontanter behöver finnas kvar under överskådlig tid. I grunden handlar det om att människor ska kunna välja hur de vill betala. Men kontanter är också alldeles nödvändiga för människor som befinner sig i digitalt utanförskap och för att samhället inte ska bli för sårbart i en krissituation då digitala betalsätt kan slås ut.

För att vi ska kunna använda kontanter måste hela kontantkedjan fungera. Kontanterna ska lagerhållas i depåer. De ska fraktas till utlämningsställen. Människor ska kunna ta ut kontanter. Butiker och restauranger ska ta emot kontanterna. Handeln ska kunna lämna in sina dagskassor. Dagskassorna ska tas om hand och komma in i kontantflödet på nytt.

Men när efterfrågan på kontanter minskar så snabbt som nu sker i Sverige, så minskar också incitamenten för kommersiella aktörer som banker, kontantserviceföretag, värdebolag och handlare att hantera kontanter. Det har lett till att delar av kontantinfrastrukturen i samhället har monterats ned.

Detta är problematiskt för staten. Kontanter är Sveriges enda lagliga betalmedel och möjligheten att betala är en grundläggande samhällsservice. Ändå gör staten väldigt lite för att upprätthålla kontantinfrastrukturen.

Vad som nu krävs är en rad statliga insatser för att kontanthanteringen ska fortsätta att fungera. Det är inte rimligt att privata aktörer ska fortsätta att finansiera en samhällsviktig verksamhet som saknar kommersiell bärkraft och blir en allt större förlustaffär.