Hela kedjan mÄste fungera i klimatomstÀllningen

Ansvaret för att stÀrka samhÀllets motstÄndskraft mot effekterna av klimatförÀndringarna kan inte bara vila pÄ kommunerna. Regeringen behöver ge mer ekonomiskt stöd för att genomföra de ÄtgÀrder som krÀvs.

"För att öka samhÀllets motstÄndskraft mot klimatförÀndringens effekter krÀvs en nationell kraftsamling. Hela kedjan mÄste fungera i klimatomstÀllningen. Staten mÄste göra mer för att underlÀtta kommunernas förebyggande insatser", menar Anders Knape, ordförande för SKR.

"För att öka samhÀllets motstÄndskraft mot klimatförÀndringens effekter krÀvs en nationell kraftsamling. Hela kedjan mÄste fungera i klimatomstÀllningen. Staten mÄste göra mer för att underlÀtta kommunernas förebyggande insatser", menar Anders Knape, ordförande för SKR.

Foto: Hans Alm

Debatt2022-01-08 16:19
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

KlimatförĂ€ndringarna Ă€r vĂ„r tids stora globala utmaning, men konsekvenserna av dem drabbar i huvudsak det lokala samhĂ€llet. Kraftiga översvĂ€mningar, tilltagande stormar och ökade risker för ras Ă€r nĂ„gra exempel pĂ„ de allvarliga konsekvenser som riskerar att följa i klimatförĂ€ndringarnas spĂ„r. 

Vid sidan om arbetet mot minskade utslÀpp behöver vi stÀrka samhÀllets beredskap mot de vÀderfenomen som drabbar oss i dag. Alla kommuner, liksom privata fastighetsÀgare, behöver pÄ olika sÀtt anpassa och stÀrka förmÄgan att hantera effekterna av klimatförÀndringarna. OmstÀllningen innebÀr stora kostnader, men om vi inte agerar nu riskerar slutnotan att bli Ànnu större. För att möta utmaningen behövs bÀttre nationella berÀkningar av skadekostnaderna och en lÄngsiktig strategi som ger klarhet i vem som ska stÄ för kostnaderna: staten, kommunen eller privata markÀgare.

Staten har hittills lagt betydande ekonomiska resurser pĂ„ lĂ€nsstyrelsernas och statliga myndigheters olika klimatuppdrag, medan kommunernas och regionernas klimatarbete har hanterats mer styvmoderligt. Under mĂ„nga Ă„r har anslagen till kommunsektorn varit bĂ„de knappa och varierat kraftig, vilket har försvĂ„rat en lĂ„ngsiktig planering pĂ„ lokal nivĂ„. 

Nu har regeringen under en treÄrsperiod ökat anslaget som kommunerna kan söka för förebyggande ÄtgÀrder, frÄn 25 miljoner kronor till cirka 500 miljoner kronor om Äret. Det Àr ett nödvÀndigt tillskott, men fortfarande lÄngt ifrÄn tillrÀckligt. Förebyggande insatser av det hÀr slaget Àr vÀldigt kostsamma och ÄtgÀrderna ska fortfarande finansieras till 40 procent av kommunen. För att förstÄ omfattningen berÀknas kostnaden för sommarens översvÀmning i GÀvle uppgÄ till cirka en kvarts miljard kronor. I Vellinge uppskattar kommunen att bara den tvÄ mil lÄnga skyddsvallen mot kommande översvÀmningar kostar cirka 200 miljoner kronor.

I dag Ă€r det upp till varje kommun att vid behov ta fram scenarier för hur kommunen pĂ„verkas av klimatförĂ€ndringar. För att fĂ„ expertstöd i bedömningarna köper kommunerna ofta in konsultinsatser frĂ„n exempelvis staten genom Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). HĂ€r behöver staten ta ett större ansvar för att producera, sammanstĂ€lla och förmedla fakta om vad klimatförĂ€ndringarna förvĂ€ntas innebĂ€ra för varje enskild kommun och region. 

För att arbeta vidare med frÄgorna om klimatförebyggande arbete och klimatanpassning har SKR tillsatt en programberedning för hÄllbar omstÀllning. Beredningens arbete kommer bland annat resultera i en rapport som beskriver hur kommuners och regioners förutsÀttningar ser ut för att arbeta Ànnu mer med klimatanpassning och klimatomstÀllning.

För att öka samhÀllets motstÄndskraft mot klimatförÀndringens effekter krÀvs en nationell kraftsamling. Hela kedjan mÄste fungera i klimatomstÀllningen. Staten mÄste göra mer för att underlÀtta kommunernas förebyggande insatser.