KlimatförÀndringarna Àr vÄr tids stora globala utmaning, men konsekvenserna av dem drabbar i huvudsak det lokala samhÀllet. Kraftiga översvÀmningar, tilltagande stormar och ökade risker för ras Àr nÄgra exempel pÄ de allvarliga konsekvenser som riskerar att följa i klimatförÀndringarnas spÄr.
Vid sidan om arbetet mot minskade utslÀpp behöver vi stÀrka samhÀllets beredskap mot de vÀderfenomen som drabbar oss i dag. Alla kommuner, liksom privata fastighetsÀgare, behöver pÄ olika sÀtt anpassa och stÀrka förmÄgan att hantera effekterna av klimatförÀndringarna. OmstÀllningen innebÀr stora kostnader, men om vi inte agerar nu riskerar slutnotan att bli Ànnu större. För att möta utmaningen behövs bÀttre nationella berÀkningar av skadekostnaderna och en lÄngsiktig strategi som ger klarhet i vem som ska stÄ för kostnaderna: staten, kommunen eller privata markÀgare.
Staten har hittills lagt betydande ekonomiska resurser pÄ lÀnsstyrelsernas och statliga myndigheters olika klimatuppdrag, medan kommunernas och regionernas klimatarbete har hanterats mer styvmoderligt. Under mÄnga Är har anslagen till kommunsektorn varit bÄde knappa och varierat kraftig, vilket har försvÄrat en lÄngsiktig planering pÄ lokal nivÄ.
Nu har regeringen under en treÄrsperiod ökat anslaget som kommunerna kan söka för förebyggande ÄtgÀrder, frÄn 25 miljoner kronor till cirka 500 miljoner kronor om Äret. Det Àr ett nödvÀndigt tillskott, men fortfarande lÄngt ifrÄn tillrÀckligt. Förebyggande insatser av det hÀr slaget Àr vÀldigt kostsamma och ÄtgÀrderna ska fortfarande finansieras till 40 procent av kommunen. För att förstÄ omfattningen berÀknas kostnaden för sommarens översvÀmning i GÀvle uppgÄ till cirka en kvarts miljard kronor. I Vellinge uppskattar kommunen att bara den tvÄ mil lÄnga skyddsvallen mot kommande översvÀmningar kostar cirka 200 miljoner kronor.
I dag Àr det upp till varje kommun att vid behov ta fram scenarier för hur kommunen pÄverkas av klimatförÀndringar. För att fÄ expertstöd i bedömningarna köper kommunerna ofta in konsultinsatser frÄn exempelvis staten genom Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). HÀr behöver staten ta ett större ansvar för att producera, sammanstÀlla och förmedla fakta om vad klimatförÀndringarna förvÀntas innebÀra för varje enskild kommun och region.
För att arbeta vidare med frÄgorna om klimatförebyggande arbete och klimatanpassning har SKR tillsatt en programberedning för hÄllbar omstÀllning. Beredningens arbete kommer bland annat resultera i en rapport som beskriver hur kommuners och regioners förutsÀttningar ser ut för att arbeta Ànnu mer med klimatanpassning och klimatomstÀllning.
För att öka samhÀllets motstÄndskraft mot klimatförÀndringens effekter krÀvs en nationell kraftsamling. Hela kedjan mÄste fungera i klimatomstÀllningen. Staten mÄste göra mer för att underlÀtta kommunernas förebyggande insatser.