I samtliga svenska lÀn, förutom Stockholm och JÀmtland, driver mindre Àn 5 procent av de vuxna aktiva företag. Vi har i rapporten Normalisera Arbetsgivaravgiften 2022 rÀknat pÄ effekten av att aktivt företagande i alla lÀn nÄdde upp till 5 procent. I sÄ fall skulle ungdomsarbetslösheten minska frÄn 19 till 16 procent, i det genomsnittliga svenska lÀnet.
Om reformerna uteblir riskerar det aktiva företagandet i stÀllet att stagnera. Sedan 2010 har andelen företagare som Àr över pensionsÄldern mer Àn trefaldigats, medan andelen företagare som Àr unga har fallit.
För att vĂ€nda denna utveckling krĂ€vs riktiga reformer. Till att börja med behövs en permanent sĂ€nkning av arbetsgivaravgiften med 6 procentenheter för landets mikroföretagare â och dĂ€refter ocksĂ„ för de övriga företagen. Arbetsgivaravgiften i Sverige Ă€r 15 procentenheter högre Ă€n i det typiska OECD-landet, vilket minskar den svenska konkurrenskraften. Konkret skulle reformen resultera i omkring 2 930 fler jobb i Kalmar lĂ€n.
SĂ€nkta kostnader för att anstĂ€lla och ökade drivkrafter till företagande Ă€r halva lösningen â den andra Ă€r att möjliggöra finansiering för tillvĂ€xt. Gradvis har regleringar av finanssektorn gjort det svĂ„rare för nystartade framgĂ„ngsrika företag att fĂ„ banklĂ„n. Den nya bankskatten gör det Ă€nnu svĂ„rare. NĂ€r EU:s nya bankpaket införs finns dessutom en risk att företag som saknar kreditvĂ€rdering blir klassade som riskabla investeringar. Den stora majoriteten smĂ„företag saknar kreditvĂ€rdering och bankerna utgĂ„r frĂ„n lokal kĂ€nnedom om sina kunders affĂ€rer.
VĂ„ren 2023 Ă€r Sverige ordförande i ministerrĂ„det, och har möjlighet att driva pĂ„ viktiga företagarfrĂ„gor pĂ„ EU-nivĂ„. Ăven pĂ„ hemmaplan behövs ambitiösa reformer i form av en sĂ€nkning av arbetsgivaravgiften och en avskaffad bankskatt. Utan dessa reformer kommer svensk arbetsmarknad fortsatt stagnera. Sverige kan bĂ€ttre, men dĂ„ behövs reformer som fĂ„r fart pĂ„ jobben.