I samtliga svenska län, förutom Stockholm och Jämtland, driver mindre än 5 procent av de vuxna aktiva företag. Vi har i rapporten Normalisera Arbetsgivaravgiften 2022 räknat på effekten av att aktivt företagande i alla län nådde upp till 5 procent. I så fall skulle ungdomsarbetslösheten minska från 19 till 16 procent, i det genomsnittliga svenska länet.
Om reformerna uteblir riskerar det aktiva företagandet i stället att stagnera. Sedan 2010 har andelen företagare som är över pensionsåldern mer än trefaldigats, medan andelen företagare som är unga har fallit.
För att vända denna utveckling krävs riktiga reformer. Till att börja med behövs en permanent sänkning av arbetsgivaravgiften med 6 procentenheter för landets mikroföretagare – och därefter också för de övriga företagen. Arbetsgivaravgiften i Sverige är 15 procentenheter högre än i det typiska OECD-landet, vilket minskar den svenska konkurrenskraften. Konkret skulle reformen resultera i omkring 2 930 fler jobb i Kalmar län.
Sänkta kostnader för att anställa och ökade drivkrafter till företagande är halva lösningen – den andra är att möjliggöra finansiering för tillväxt. Gradvis har regleringar av finanssektorn gjort det svårare för nystartade framgångsrika företag att få banklån. Den nya bankskatten gör det ännu svårare. När EU:s nya bankpaket införs finns dessutom en risk att företag som saknar kreditvärdering blir klassade som riskabla investeringar. Den stora majoriteten småföretag saknar kreditvärdering och bankerna utgår från lokal kännedom om sina kunders affärer.
Våren 2023 är Sverige ordförande i ministerrådet, och har möjlighet att driva på viktiga företagarfrågor på EU-nivå. Även på hemmaplan behövs ambitiösa reformer i form av en sänkning av arbetsgivaravgiften och en avskaffad bankskatt. Utan dessa reformer kommer svensk arbetsmarknad fortsatt stagnera. Sverige kan bättre, men då behövs reformer som får fart på jobben.