En kvarts miljon jobb vaskas i onödan

"Förutom matchningsproblematiken är en oroande trend att allt färre ungdomar väljer yrkesprogram på gymnasiet, trots att denna utbildning är allra mest efterfrågad av företagen", skriver debattörerna.

Yrkesutbildningar efterfrågas mest av de presumtiva arbetsgivarna, men blir allt färre gymnasieelevers val. "Någonstans på vägen tycks samhället ha skickat signaler om att akademiska utbildningar är överlägsna yrkesutbildningar, och unga människor avskräcks från att välja en sådan utbildning", skriver debattörerna.

Yrkesutbildningar efterfrågas mest av de presumtiva arbetsgivarna, men blir allt färre gymnasieelevers val. "Någonstans på vägen tycks samhället ha skickat signaler om att akademiska utbildningar är överlägsna yrkesutbildningar, och unga människor avskräcks från att välja en sådan utbildning", skriver debattörerna.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Debatt2024-02-24 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Små och medelstora företag i Sverige står inför en akut utmaning vad gäller nyrekrytering och kompetensutveckling. Mer än hälften av alla företag vittnar om att de är i behov av att antingen nyrekrytera eller kompetensutveckla personal, men samtidigt har var tredje företag misslyckats med just detta det senaste året.

De hinder det handlar om är samma tre områden som toppar listan år efter år:

  • Svårigheten att hitta rätt erfarenhet.
  • Problemet med att hitta rätt egenskaper och attityder. 
  • Kostnaden för att anställa.

Om företagen inte kan rekrytera så avstannar tillväxten. Det handlar alltså inte om att företag inte vill anställa, utan om att de inte har möjlighet.

I vår nya rapport ”CTRL ALT DELETE – kompetensförsörjningen behöver en omstart” återfinns talande siffror som säger att mer än 8 av 10 företag vänder sig till sina egna nätverk och kontakter när de ska rekrytera. Det är givetvis förståeligt. Som företagare är att anställa att likställa med att bjuda in en annan person att bo i sitt hem. Tyvärr begränsar det urvalet av potentiella kandidater kraftigt och kan i förlängningen bidra till att företaget inte hittar rätt kandidat.

Förutom matchningsproblematiken är en oroande trend att allt färre ungdomar väljer yrkesprogram på gymnasiet, trots att denna utbildning är allra mest efterfrågad av företagen. Någonstans på vägen tycks samhället ha skickat signaler om att akademiska utbildningar är överlägsna yrkesutbildningar, och unga människor avskräcks från att välja en sådan utbildning.

Vår rapport visar på svindlande siffror – sammanlagt finns det runt en kvarts miljon lediga jobb hos företagen idag och med en potentiell skatteintäkt på 2,7 miljarder kronor. Det om något borde väcka politikernas intressen. För att hjälpa politiken på traven har vi lagt fram förslag på både nationell och lokal nivå.

På nationell nivå föreslår vi bland annat att det ska införas obligatorisk APL på samtliga gymnasieprogram, detta för att elever som inte läser en yrkesutbildning ska få en bättre förståelse för och koppling till arbetsmarknaden.

På lokal nivå föreslår vi att: 

  • Samverkansavtal skrivs mellan skolor och lokala företag.
  • F-företag uppmuntras i högre utsträckning.
  • Feriejobb subventioneras även hos småföretag.

Att åtgärda de mer eller mindre konstanta hindren för rekrytering kräver en omstart och ett helhetsgrepp. Det är endast genom att möta dessa utmaningar gemensamt som vi kan skapa en starkare och mer hållbar framtid för svensk arbetskraft och näringsliv.