Debatt: Satsningarna på en historiskt låg nivå – trots stora problem

Samtidigt som kommuner runt om i landet med all rätt lägger stor kraft på att bekämpa brottslighet och skapa tryggare samhällen, pratas det förvånansvärt lite om det förebyggande arbetet kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar – det vi kallar ANDTS.

Trots att det finns starka samband mellan substansanvändning, psykisk ohälsa, att inte klara sin skolgång och att bli indragen i kriminalitet, har budgeten för ANDTS-arbetet krympt med närmare två tredjedelar de senaste tio åren. Detsamma gäller för årsarbetstiden för kommunernas drogförebyggande samordnare. Satsningarna ligger nu på en historiskt låg nivå – lägre än de varit på över ett decennium – trots att problemen inte minskat och Kalmar län är inget undantag. 

Faktum är att Sverige fått kritik från FN:s kommitté för barnets rättigheter för att vi gör för lite narkotikaförebyggande arbete. Det är en väckarklocka – men frågan är om någon lyssnar?

Vi vet vad som fungerar. Barn som har trygga vuxna omkring sig, som blir sedda i skolan, och som får möjlighet till en meningsfull fritid löper betydligt mindre risk att hamna snett. Men sådana skyddsfaktorer uppstår inte av sig själva. De kräver samverkan – mellan skola, socialtjänst, föreningsliv och andra aktörer – och en samordning som håller ihop insatserna över tid.

Här behövs ett tydligt politiskt ansvarstagande, konkreta resurser, långsiktigt mandat och en tydlig prioritering av det förebyggande arbetet.

Att investera i förebyggande insatser är inte att lägga pengar på något "mjukt" eller "diffust" – det är att bygga ett starkare, tryggare och mer hållbart samhälle från grunden. För varje barn som får rätt stöd i tid undviks mänskligt lidande och kostsamma samhällsinsatser längre fram.

Så frågan är inte om vi har råd att satsa – utan om vi har råd att låta bli.

Max Ås, ordförande IOGT-NTO Sydost
Peter Moilanen, chef Narkotikapolitiskt Center