Om du är omgiven av dalahästar i ett vitt hus med kartor och färgglada målningar på väggarna, ja då kan du vara hemma hos Frida Matsdotter Berggren och Linus Berggren i Sturefors.
Efter att ha studerat i Norrköping bodde Frida och Linus i en trea i Tallboda i fyra år. Linus är uppvuxen där, men det var mer en slump att de hamnade där när de flyttade ihop. Frida har sina rötter i Dalarna, därav alla kurbitsmålade hästar i deras hem.
Att de köpte hus i just Sturefors var också en slump. Sturefors söder om Linköping har växt rejält under senare år och nu är det etapp två av området Norrberga som färdigställas.
Överallt byggs det, provisoriska vägar förbinder de nybyggda husen med områdena som reda är klara. Överallt är det barn. Norrberga har blivit ett mycket populärt område för barnfamiljer, det är helt klart. Men så finns här också generöst med lekplatser och det är nära till förskola och skola.
Frida har en kollega som bosatt sig här och det var så de kom i kontakt med Sturefors. De började titta närmare på området.
– Vi gillade det vi såg. Sturefors ligger på lagom avstånd från stan, har bra kommunikationer, belyst cykelbana till stan och ett härligt bad. Här är nära till naturen. Vi följde vår magkänsla, säger de nyblivna föräldrarna.
I utkanten av etapp två av Norrberga finns nu bostadsrättsföreningen Spåret, 39 hus och tre olika hustyper. Frida och Linus föll för huset på Blåeldsbågen 40.
– Det är stort, har en bra planlösning och en placering som gör att det är minimalt med trafik. Bakom oss har vi ett elljusspår och ett eklandskap.
Nu är just nummer 40 deras, men det var en del dramatik när husen släpptes och det var först till kvarn som gällde. Ett exakt klockslag ett exakt datum skulle anmälan in.
– Vi var i Kalifornien just då och satt och väntade på det exakta klockslaget, vilket var mitt i natten där vi befann oss. Vi hade utsett min bror till kontaktperson här hemma, säger Linus.
Här dög inte att såsa med att få iväg intresseanmälan. Så fort rätt tiden var inne tryckte de iväg sin anmälan.
– Vi fick exakt det hus vi hade önskat och trodde knappt det var sant.
Linus och Frida valde vitt överallt. Inte för att de vill ha det så utan för att de vill bo in sig innan de bestämmer vilka färger de ska ha.
– Just nu är det för vitt för min smak, säger Frida. Det är svårt att ska en mysig hemtrevnad när varenda vägg är vit. Det ger ett stelt intryck eftersom nybyggda hus dessutom har så raka och rena linjer.
Men mer färg ska det bli och Frida själv är redan igång med att bidra till det.
Hon älskar att måla och övre hallen har inretts som en ateljé.
– Jag känner ett oerhört lugn av att måla och skulle vilja kunna ägna mig mer åt det. Det rensar huvudet och är som ett slags meditation. Jag har ingen särskild stil, utan målar helt på känsla. Motivet växer fram av sig själv när jag väl sätter penseln mot papperet.
Flera har anmält intresse för hennes konst och efter att Linus tillverkat ramar ska en del av dem säljas.
– Drömmen är att delvis kunna försörja mig på konsten och kanske jobba deltid som geotekniker.
Varken hon eller Linus är roade av trädgårdsarbete och därför passar pyttetomten dem perfekt. Gräset tar bara några minuter att klippa, å andra sidan bor de granne med underskön natur som täcker alla behov av att kunna vistas i skog och mark.
I många rum finns mässingssaker och de gillar svart gjutgods, dalahästar i olika utföranden, trä, växter och färgklickar. Och kartor.
I många rum finns kartor från platser både i Sverige och i världen. Och i vardagsrummet hänger en stor världskarta.
– Varför? Tja, vi gillar färgerna som används i kartor, säger Frida. De är snygga helt enkel och triggar reslusten och fantasin när man kikar närmare på dem.
Ett år har gått sedan de fick barn – och hus.
Sakta med säkert bor de in sig, känner efter vilka saker som passar var, inreder Hjalmars rum med färgglada bollar på väggarna och en hängstol i taket.
Just nu finns det egentligen bara ett bekymmer. Till årsskiftet ska Hjalmar börja förskolan och de har fått höra att det är runt 100 barn i kön.
– Kommunen tycks inte ha hunnit med i svängarna här ute, inte förstått hur många som verkligen har flyttat hit, men på något sätt ska det väl lösa sig.
