Insändare När barnbarnen kommer, går vi ofta ut i skogen. Vi plockar kottar, mossa, kvistar – ja allt som ser roligt ut. Men någon surfplatta har vi förstås inte, att ta bilder och filma med.

När vi kommer hem, får barnen skapa. Av kottar blir olika djur. Bara sätta dit tändstickor som ben, ett nypon som huvud. När mormor var barn, så blev det kossor. Kanske vore bra idag också, att berätta om, alltså. En och annan unge i storstan, vet ej varifrån mjölken kommer.

Förr från kossor i ladugården, hagarna – det visste varenda storstadsbarn också. Idag kommer mjölken från fabriken, sade 4-åringen. Ja, det är ju sant, förstås! Ko-fabriken, där robotar mjölkar och där sojamaten kommer från båten i Göteborg. Men några QR-koder, det gör vi inte. Barnen får berätta – av egen kraft – vad de gjort hos mormor. Självporträtt ritar de på papper. Och faktiskt är barnen väldigt stolta över skapandet, utan att surfplattan varit med.

De äldre barnbarnen får lägga sina mobiler i en handflätad korg. De springer dit, när de kommer. En unge sa: ”Ska vi leka nu, mormor – på riktigt – som när du var barn – mormor!”.

Någon hade sagt till en kompis: ”Hos våran mormor, får vi inte leka med datorn. Det är faktiskt roligare, med allt som våran mormor hittar på själv. Pappa säger, att våran mormor, är den bästa barnvakt som finns, för där får vi inte se på tv.