Insändare Jag växte upp i ett land som idag kallas DDR-Sverige. Det var ett mer företagsamt land, med större frihet, framtidstro och bättre skola. Dessutom gick tågen i tid.

Låt oss börja med skolan. På den tiden följde Sverige och Finland i princip samma läroplan. Grannarna hade inte råd att hänga med i vår reformtakt, utan har kvar den skola som jag gick i. Den tillhör enligt PISA-undersökningarna de bästa i världen.

Företagsamheten. En större andel av svenska folket startade och drev egna företag på heltid när jag växte upp. Sedan dess har heltidsföretagandet stadigt minskat. Vad som ökar är hobbyverksamhet och företagandet bland pensionärer. Det senare beror på att företagsamma 40-talister fortsätter jobba.

Framtidstron. Min uppväxt skuggades av atombomber. Det var minst lika påtagligt och dramatiskt som dagens klimathot, med den skillnaden att Sverige på den tiden försökte göra något åt det. Vi byggde skyddsrum och försvarsanläggningar och rustade upp vårt försvar. Med motsvarande satsning skulle vi kunna göra Sverige till ett land som slutar tillföra koldioxid. De tekniska möjligheterna finns och vi är i dag långt mer förmögna än det Sverige som hanterade kärnvapenhotet.

Och så har vi friheten. Visst, vi kunde inte välja elleverantör och det fanns inte 15 sorters ketchup i butiken. Däremot kunde vi förverkliga våra egna idéer i eget företagande eller tillsammans med andra i föreningslivet. Det bärande var folkrörelsernas gemensamma värderingar: Vi har var och en ett stort ansvar för oss själva och våra närmaste och för dem som inte kan ta hand om sig själva. Vill du göra något, gör det själv eller tillsammans med andra. I dag förväntas nån annan ta ansvaret.

För yngre bör berättas att DDR försvann 1989 och var den kommunistiska delen av Tyskland. Landet var en överbyråkratiserad koloss där myndigheterna höll benhård kontroll på medborgarna genom angiveri och underrättelsetjänsten Stasi.

Dagens Sverige med ­svällande byråkratier, kameraövervakning och ­kartläggning via mobiltelefoner och sociala medier har större likheter med DDR än det land där jag växte upp.