Vrickade argument om plastkassarna

Regeringen går nu vidare med sitt egendomliga förslag att punktbeskatta bärkassar av plast. En plastkasse i en matbutik eller klädaffär kommer alltså från och med nästa år att beskattas med tre kronor per kasse.

Debatt2019-09-23 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Regeringens finansmarknadsminister, Per Bolund (MP), har i intervjuer svarat på frågor om förslaget och radar upp argument som är värda att syna i sömmarna.

Bland annat lyfter Bolund att plastskräp och plastföroreningar ”är ett jättestort problem” och ”varje dag så strandar det valar och delfiner som har magarna fulla med plastpåsar”. 

Jag håller med Bolund om att plast i haven är ett jätteproblem, det är en av de mest angelägna miljöfrågor världen har att hantera. Men detta har absolut ingenting med bärkassarna från våra mataffärer att göra. Sveriges kommuner dumpar nämligen inte avfall i havet!

Bärkassen som vi bär hem våra varor i återanvänds i allt väsentligt som soppåsar. Avfallet samlas sedan in av kommunen och körs till någon av landets alla sopförbränningsanläggningar där de energiåtervinns och blir till fjärrvärme. Sverige har således en väl utvecklad infrastruktur för att plast och andra sopor inte ska hamna i naturen. Att då som Bolund börja prata om valar och delfiner är häpnadsväckande. Till regeringen skulle jag därför vilja ställa den enkla frågan: Vilken eller vilka av Sveriges 290 kommuner dumpar medborgarnas hushållsavfall i havet?

Per Bolund argumenterar vidare att plastskatten ska få kunder och butiker att gå över till andra material, till exempel papper. Samtidigt argumenterar han för att skatten på plastpåsar delvis syftar till att minska klimatförändringarna. Tyvärr verkar Per Bolund ha missat den lilla detaljen att åtgången av energi vid tillverkning av en papperskasse är flerdubbelt större, varpå hela argumentet faller.

Inte heller är den av Bolund så omhuldade tygkassen särskilt miljövänlig. Undersökningar visar att en bomullskasse måste ersätta användningen av flera hundra plastpåsar innan det skulle löna sig ur energisynpunkt. Och då måste hushållen dessutom skaffa separata plastpåsar till hushållssoporna.

Tyvärr är allt detta symptomatiskt för regeringens miljöpolitik som förvisso gör ett avtryck i människors vardag i form av nya kostnader, men vars politik inte innebär någon positiv förändring för miljön.