Sverige behöver robust beredskap vid torka

Det behövs en beredskap för att stödja kommuner med vattenförsörjning under torrperioder, anser skribenten.

Det behövs en beredskap för att stödja kommuner med vattenförsörjning under torrperioder, anser skribenten.

Foto: Christine Olsson/TT

Debatt2019-07-26 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Förra sommarens torka var extrem för svenska förhållanden. Även denna sommar har börjat mycket torrt på flera håll i landet. Mycket talar för att den globala uppvärmningen kommer leda till ett mer extremt klimat med tydligare regn- respektive torrperioder.

Mycket talar för att svår torka kommer bli ett vanligare fenomen i delar av Sverige. Att upprätthålla vattenförsörjningen för människor och djur när grundvattnet försvinner kan medföra stora kostnader. Jordbruket drabbas naturligtvis hårt; skörden av spannmål 2018 blev endast omkring 55 procent av ett normalår. Brandrisken ökar när det är torrt, vilket leder till att bränderna skapar ökade kostnader för skogsbruket.

Samhället behöver ha en beredskap för de olika typer av påfrestningar som torkan medför. Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) kan skred, ras och översvämning följd av extrem nederbörd klassas som naturolycka, däremot inte torka.

Den torka som drabbade Sverige sommaren 2018, liksom lokala torkkatastrofer under de närmast föregående åren, visar emellertid att det behövs en beredskap även mot torka som riskerar att få katastrofala konsekvenser. Kristdemokraterna anser därför att instruktionerna till MSB förtydligas så att även extrem och omfattande torka eller vattenbrist ska kunna betraktas som naturolycka.

I mitten av maj träffade länets riksdagsledamöter landshövdingen och landsbygdsministern för en genomgång av läget. Den bild som tonade fram var att läget redan då var kritiskt, men att bevattningsförbud och uppmaning till sparsamhet med hur man använder vattnet är i stort sett det enda medel man har att ta till. Det dröjde inte heller många veckor innan bevattningsförbud infördes. Men det är en akut åtgärd när läget redan är kritiskt. Det behövs en mer långsiktig strategi.

Det behövs en beredskap för hur i första hand kommunerna kan stödjas med vattenförsörjning till människor och boskapsdjur. Det sistnämnda är viktigt för att undvika nödslakt. Enskilda kommuner kan drabbas orimligt hårt ekonomiskt när de ska uppfylla sitt ansvar att försörja sina invånare med dricksvatten.

För några år sedan drabbades Öland av svår torka, varvid Mörbylånga kommun fick stå för en merkostnad på 150 miljoner kronor som togs direkt från kommunalskatten. Kristdemokraterna anser att vi behöver identifiera vilka nationella åtgärder som kan göras för att kommuner som drabbas extra hårt ska få nationell hjälp utan att dess egna medborgare får en orimlig skattebörda.

Djurhållande jordbrukare har ett ansvar för att djuren får vatten och mat. Sommaren 2018 slet många djurägare oerhört med långa arbetsdagar och extra kostnader för att klara situationen. En allmänt god lönsamhet inom jordbruket kan skapa ekonomiska marginaler som minskar behovet av akutåtgärder vid extrema väderhändelser.

En generellt jordbruksvänlig politik är därför det bästa sättet att säkra livsmedelsproduktionen mot torka. Det behövs också en beredskap för att i värsta fall slakta och ta hand om köttet om ett stort antal djur ändå skulle behöva slaktas på grund av brist på vatten och foder.

Kristdemokraterna anser att Sverige ska ha en robust beredskap mot nästa torka. Den som inte är förberedd är oförberedd.