Städupphandlingar kan bidra till integrationen

I städbranschen är tröskeln in på arbetsmarknaden låg jämfört med andra branscher. Därför kan den bidra till integrationen, menar debattören.

I städbranschen är tröskeln in på arbetsmarknaden låg jämfört med andra branscher. Därför kan den bidra till integrationen, menar debattören.

Foto: Fredrik Sandberg / TT

Debatt2019-03-19 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Städbranschen är en viktig sysselsättnings- och integrationsmotor. Här får många utrikes födda sitt första jobb på den svenska arbetsmarknaden. Ett riktigt jobb med lön, jobbarkompisar och som ger ett cv och referenser. Helt enkelt en väg in.

Vi vet att de arbetsintensiva tjänstenäringarna är särskilt framgångsrika i att sysselsätta utrikes födda och de långt från arbetsmarknaden. Därför bör det vara här som de politiska insatserna görs för att underlätta att nya jobb skapas. Det kan göras med ett utökat rut-avdrag eller ökad offentlig upphandling av städtjänster.

Att behovet av mer städning inom det offentliga är stort vet vi. Det visas tydligt i skolvärden där sju av tio elever inte går på skoltoaletten på grund av dålig städning och otrygghet, enligt en undersökning Lilla Aktuellt gjort.

Och nyligen kunde vi läsa om att lärare i Karlstad ska torka upp barnens spyor istället för att kommunen utökar städningen. Ökad upphandling av städtjänster skulle möta det behov som finns och öppna upp för fler riktiga jobb.

I städbranschen är tröskeln in på arbetsmarknaden är låg jämfört med andra branscher. Många av dem som kommit till Sverige under senare år saknar utbildning. Ur det perspektivet är det positivt att över 60 procent av våra medlemsföretag med rekryteringsbehov inte ställer krav på utbildning.

Siffror från Arbetsförmedlingen visar att 19 procent av de utrikes födda var arbetslösa under februari 2019. Samtidigt visar nya siffror från SCB att städare är den yrkesgrupp på myndighetens topplista flest anställda som är utrikes födda. I hela Sverige är 57 procent av städarna är födda utomlands, vilket motsvarar cirka 42 000 personer.

I Kalmar län är siffran 35 procent eller 566 personer. Det innebär att branschen har potential att vara en ännu större del i integrationen i länet.

Genom att öka efterfrågan på städtjänster kan det offentliga hjälpa till att skapa riktiga jobb och ge fler en inträdesbiljett till den svenska arbetsmarknaden för dem som står allra längst ifrån den.

Det är dags för såväl kommunerna i Kalmar län, som landstinget att se städbranschens möjligheter. Släpp fram jobben!