Låt alla få driva UF-företag

Fyra av fem nya jobb skapas i små och medelstora företag. Därför behöver Sverige hela tiden nya företag för att säkra sysselsättning och välfärd. Men de senaste åren har trenden varit oroväckande. I fjol sjönk antalet nyregistrerade företag i Kalmar län med 11 procent. I landet som helhet minskade nyföretagandet med 7 procent under 2018, efter att redan ha fallit med en procent under 2017.

Detta är en trend som måste brytas. En nyckel är att utbilda unga människor för entreprenörskap, inte bara för anställning. I det arbetet är processutbildningen UF-företagande ett viktigt verktyg för kommunerna. Där får gymnasieelever starta och driva riktiga företag, från affärsidé och marknadsanalys till finansiering, marknadsföring och hållbar ekonomi.

Uppföljningar visar att elever som får driva UF-företag under sin skolgång i större utsträckning startar företag även senare i livet. Gruppen uppvisar också högre inkomster och lägre arbetslöshet än dem som inte haft samma möjlighet. Det gäller även dem som inte väljer att bli företagare senare i livet. För kommunledningar med ansvar för att skapa en livskraftig arbetsmarknad på orten kan den positiva effekten göra stor skillnad.

UF-företagande bidrar dessutom till ett mer jämställt näringsliv. Trots att det är 2019 drivs fortfarande sju av tio företag i Sverige av män, och alltför många styrelsemöten hålls utan kvinnor i rummet. Det är ett allvarligt slöseri med kompetens. Inom UF-företagande är det däremot helt jämställt: Könsfördelningen bland UF-företagarna ligger på 50–50.

Trots detta är det ett kraftigt underutnyttjat verktyg. Läsåret 2018–2019 är ett rekordår, med 31 500 gymnasieelever som driver UF-företag i Sverige. Ändå är det fortfarande bara tre av tio i en årskull av gymnasieeleverna i Kalmar län som får chansen att vara företagare på skoltid.

Så låga siffror innebär att betydligt färre gymnasieelever får en väl underbyggd förmåga att starta och driva de företag som ska bli nästa generations arbetsgivare i Kalmar län. Det är oroande och onödigt när lågkonjunkturen väntar runt hörnet.

I läroplanen för gymnasieskolan står det att den ”ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande”. Därför borde UF-företagande bli obligatoriskt, men framsynta kommuner behöver inte vänta: De kan ta ansvar genom att erbjuda alla elever på gymnasiet den värdefulla möjligheten. Det är så vi rustar Sverige för framtiden.