Kan coronakrisen bli uppfinningarnas moder?

Så kan AB Sverige möta den nya hotbilden.

Skribenten beskriver Sverige som ett aktiebolag där invånarna är dess kunder. Nu hoppas han att coronakrisen ska leda till nya idéer om hur landet ska möta inre och yttre hot.

Skribenten beskriver Sverige som ett aktiebolag där invånarna är dess kunder. Nu hoppas han att coronakrisen ska leda till nya idéer om hur landet ska möta inre och yttre hot.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Debatt2020-04-01 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Yttre hot: Stormakternas militära upptrappningar och ett allt större intresse för Nordkalotten. Ett  svagare och osynligare FN som inte tar sitt ansvar mot folkrörelserna utanför EU:s gränser. Hotbilder som uppfattas så allvarliga och viktiga för svenska folket att kungen, kronprinsessan, våra politiker och myndighetspersoner varje år deltar i Folk och Försvars konferens i Sälen.

Har coronapandemin förvärrat hotsituationen ytterligare?

Inre hot: coronaspridning i Sverige.

De fyra viktigaste eftersatta och krisande samhällsfunktionerna behöver upprustas för att fungera i hela landet: Infrastruktur, säkerhet, hälsa, utbildning

Kan coronakrisen bli början till planering och upprustning av de eftersatta och krisande samhällsfunktionerna?  Början på något positivt och jobbskapande för många svenskar och invandrare som står utanför arbetsmarknaden? ”Nöden är uppfinningarnas moder". 

Kan ledningsorganisationerna i Sveriges Riksdag, regioner och kommuner vara för stora, tungrodda och kostsamma för att ge oss den service och de tjänster vi efterfrågar? Kan ledningsfunktionerna bantas till förmån för de verksamheter som har ansvaret för oss kunder?

Riksdagen i Stockholm, regioner, kommuner ute i landet är egentligen vårt tjänste- och serviceföretag, AB Sverige, med tjänste- och servicekontor i regioner och kommuner ute i landet.

Kunderna, vi medborgare, är både skattebetalare till, och aktieägare i bolaget men har små möjligheter att påverka beslut genom val vart fjärde år. En icke direkt demokrati i vår demokrati. I Schweiz har medborgarna den möjligheten.

Kommer de tre talmännen att, med demokratisk krismedvetenhet, försätta Sveriges Riksdag i stabsläge? Och omgående tillsätta en samlingsregering ledd av den partiledare som är mest kompetent att ha ledningsansvaret i nuläget? Informera allmänheten om att AB Sverige, Sveriges Riksdag med regioner och kommuner, kommer att ha mer fokus på kundernas behov? En nödvändig åtgärd innan svenska folket tar till civil olydnad för att visa sitt missnöje med AB Sverige?

För att snabbt komma igång med arbetet inom de krisande områdena, bildar regeringen fyra operativa departement: Infrastruktur, säkerhet, hälsa, utbildning. En femte, stabfunktion, ska leda, samordna, stödja departementen i deras kommande arbetsuppgifter.

Bästa möjliga samordningsfördelar uppnås genom att ansvarsområden, med  logisk, naturlig koppling till varandra, placeras i ett och samma departement och att  arbetet genomförs  med ledorden: Kompetens, kompass, kraftsamling, kontroll.

Kännetecknande för nya AB Sverige blir då en kompetent, framsynt ledning och personal, som alltid ser till att företagets verksamheter, service och tjänster är anpassade till kundernas behov i hela landet. Landet får tillbaka framtidstro och den dynamik och kraft som fanns hos människan när Sverige byggdes upp av svenskar och invandrare.

Stig Sunström, pensionär, fd projektledare marknadskommunikation på Sandvik Coromant