Lekmän eller professionella? Vem ska ha mandatet att fatta beslut i individärenden inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg?
Idag kan verksamhetens beslut vara helt avhängiga av kommunens ekonomi och politiska styre. Det som också förhoppningsvis har en betydande roll för beslut är professionens kunskaper. Tyvärr är detta en fråga som har varit aktuell länge inom socialt arbete och som sedan valet i september 2018 ställts på sin spets inom flera olika kommuner i Sverige.
Sverige är det enda landet i Norden som har kvar lekmän som ytterst fattar beslut i individärenden. I övriga nordiska länder samt västvärlden i stort har man haft detta tidigare men gått ifrån systemet då det anses både som osäkert ur rättsäkerhetssynvinkel och som otidsenligt. Där är det professionella och domstolar som beslutar i frågor som handlar om till exempel ekonomiskt bistånd och omhändertagande av missbrukare och barn.
I Torsås kommun har baksidan av detta visat sig i media de senaste veckorna. Socialnämndens politiker gick emot tjänstemännens förslag i ett yttrande till Kammarrätten i ett barnärende. Detta trots att tidigare beslut gått igenom både i socialnämnden och i förvaltningsrätten. Det har lett till att tjänstemännen vid individ- och familjeomsorgen anmält sig själva till IVO, de menar att politikernas beslut hade kunnat leda till allvarliga missförhållanden för barnen. Vad påverkade politikernas beslut? Nämndens ansträngda budget? Politiska värderingar?
Akademikerförbundet SSR anser att professionen måste ha fullt ansvar för sina bedömningar och ställningstaganden, på samma sätt som läkare ansvarar för patientomsorgen och lärarna för betygsättningen. Ett politiskt inflytande över läkarnas och lärarnas bedömningar skulle ses som otänkbart. Socialsekreterarna har ansvaret enligt brottsbalken, detta trots att de inte har det fulla ansvaret när det kommer till delegation för att fatta beslut. Hur går det ihop? Att utöva sin profession och bli överprövad av lekmän i de professionella ställningstagandena är märkligt!
Om besluten ska övergå från politikerna till professionen så måste ett ansvarsutkrävande till vad gäller tjänstemännen. För att detta ska fungera så krävs det någon form av garant för att tjänstemännen har den utbildning, kunskap och erfarenhet som är aktuell. Detta kan exempelvis ges genom legitimation eller auktorisation, vilket bland annat lärare, läkare och sjuksköterskor har.
Våren 2017 kom beskedet från regeringen att en översyn ska göras av Socialtjänstlagen. Översynen består i en utredning som nu görs som heter ”Framtidens socialtjänst” och särskild utredare är Margareta Winberg. Vi var många socialarbetare som tackade för detta. Nuvarande lag har närmare 40 år på nacken och är idag ett otidsenligt lapptäcke. Akademikerförbundet SSR har skickat en skrivelse till Winberg att den utredning som görs lägger fram förslag om att beslutsordningen inom socialtjänstens individärenden förändras så att besluten fattas av tjänstemän.
Den 1 juni 2020 presenterar staten ovan nämnda utredning och vi socialarbetare ser med spänning fram emot vad denna utredning har att erbjuda för vår profession och vårt yrkesområde!
