Fråga vilken toppryttare som helst om Bengtsson och svaren innehåller beskrivningar som oerhört kunnig, yrkesskicklig, enorm erfarenhet och mån om hästarna.
Den samlade kunskapen från 35 år som elitryttare är ovärderlig för en liten men framgångsrik nation som Sverige.
Mycket just därför var han betydligt mer än bara reserv när OS- och VM-gulden i lag vanns i Tokyo 2021 och i Herning 2022. Men att en dag ta steget och basa för landslaget intresserar inte alls Bengtsson.
– Nej, nej, vi har en väldigt bra förbundskapten.
TT: Men Henrik Ankarcrona håller väl inte på i all evighet?
– Haha, varför inte det? Han är ju yngre än vad jag är. Och han gör det bra. Den rollen jag har, att hjälpa till, passar också bra. Det är inte en framtida plan att bli förbundskapten.
Bröt barriärer
Henrik von Eckermann har klivit förbi Peder Fredricson som den svenska världsstjärnan. Det fanns en tid när Bengtsson ägde den statusen. Han bröt barriärer. OS-silvret i Hongkong 2008 var den första svenska individuella olympiska medaljen sedan 1932. Tre år senare vann han som förste svensk EM-guld och som förste svensk rankades han som världsetta.
Hade det inte varit för Casalls oturliga skada hade han förmodligen tagit medalj även i OS 2012. I London fick Bengtsson nöja sig med att svenska folket lärde sig ett nytt ord – balltramp.
Två år senare mötte han sin tyngsta sportliga motgång. Bengtsson tog sig som en av fyra ryttare till VM-finalen i Caen. På den tiden red finalisterna varandras hästar. Storfavoriten Bengtsson kom sist. Det tog hårt. Två år senare gjorde han ett svagt och femte OS, i Rio de Janeiro.
Peder Fredricson kom i ropet, Bengtsson försvann ut i periferin.
Men inte för gott. Med start i Milano på onsdag inleder "RGB" sitt 19:e mästerskap, i sadeln på den elvaårige hingsten och gräspollenallergikern Zuccero.
Satsar mot OS
Det stora målet är OS nästa sommar, där ryttarna tävlar i Versailles slottsmiljö.
– Om allt går rätt och väl och vi får styr på det där (allergin) tror jag nog att han kan ha förutsättningarna och kvalitéerna som behövs för ett sånt mästerskap, säger Bengtsson.
I juni fyllde han 61. Han är vid god vigör, men kroppen har fått sina operationsärr. Musklerna är inte lika spänstiga, lederna stelare.
TT: Hur länge tänker du satsa som internationell ryttare?
– Det beror på mina hästar. Och att jag inte säckar ihop fullständigt eller blir för gubbig. Jag kör så länge jag känner att jag hänger med i svängarna och i landningarna.
Sedan några år driver han och frun Evi egen verksamhet. Ett 30-tal hästar står stallade. Det är tuffa tider och Bengtsson ser faror för sporten.
"Priserna stiger"
– Alla kostnader stiger. Vi ska inte heller sticka under stol med det här med klimatet. Vi får mindre foder, det blir mindre havre. Priserna stiger på grund av att det är brist. Samtidigt finns det massvis med hästar som behöver hö och vad det än är som ska till.
– Jag har dragit ned på antalet hästar. Det är heller inte målet att jag ska fara ut varje helg och tävla.
TT: Du har gjort den biten?
– Ja. Det är också så att ju mer du är borta desto mindre händer det på verksamheten där hemma. Balansen måste vara den rätta så att räkningarna kan betalas i slutet av månaden.
