Meddelandet lämnas på telefonsvararen vid klockan 05.48 den 26 maj. Drygt fyra timmar senare lyssnar personal på hälsocentralen av meddelandet och larmar polis. I början av det intalade meddelandet upprepas ett telefonnummer. Polisen ser att numret går till en man i 50-årsåldern, som bor på ett boende i kommunen. Det framgår av förundersökningsprotokollet i ärendet.
Personal på boendet får lyssna på röstmeddelandet och kan identifiera att rösten tillhör den man, vars telefonnummer nämnts. De berättar också att mannen varit berusad under natten till den 26 maj och att han tidigare ringt till 112 utan att ha behov av hjälp, när han varit full.
I början av juni plockas mannen in på förhör kring händelsen, ett förhör som hålls upplysningsvis och utan att mannen delges misstanke om brott. Han berättar att han låg och sov den tid då hotet ringdes in. Det nummer som samtalet kom ifrån känner han inte igen, och polisen har heller inte kunnat spåra vem numret tillhör. Mannen får lyssna på meddelandet och säger att han inte känner igen rösten.
Tio dagar senare är det dags för förhör igen och den här gången berättar polisen för mannen att han är misstänkt för olaga hot. Då framkommer att mannen har två simkort till sin telefon, varav det ena tillhör det nummer som hotet ringts in ifrån. Han erkänner brottet. Mannen säger att han då drack minst tio stycken burkar med starköl. Trots att han inte minns samtalet så menar han att hans uppsåt inte var att tillkalla polis och brandkår, utan att han sökte hjälp till sig själv.
Nu åtalas mannen för olaga hot. Åklagaren skriver i åtalet att hotet var av sådant att hälsocentralens personal "kunde förväntas känna allvarlig rädsla för sin egen säkerhet".