Konstnär Nadja Bournonville är född och uppvuxen i Barmshult utanför Vimmerby.
–Det var en oerhört idyllisk barndom på landet, berättar Nadja Bournonville på telefon från sin ateljé i Berlin.
–Jag sprang omkring och härjade i skogen varje dag, badade och läste mycket. När man växer upp i naturen på det sättet utvecklas fantasin. Sedan jobbade jag som barnskådespelare på Astrid Lindgrens Värld i flera år och där mötte jag äldre skådespelare som visade att det gick att leva på många olika sätt, det var inspirerande.
Vid 16 års ålder flyttade hon hemifrån och lämnade kommunen bakom sig för att utveckla sitt konstnärskap.
– Det var inte helt lätt att vara konstintresserad ungdom i Vimmerby så det var viktigt att byta stad och gå på gymnasiet i metropolen Torsås.
Det var början på en internationell konstnärskarriär. Utbildningarna på Forsa Folkhögskola, Glasgow School of Art och Hochschule für Grafik und Buchkunst i Leipzig ledde till utställningar i många delar av världen. Nu är hon nu en av tre fotografer som vunnit Svenska fotobokspriset 2021.
–Jag älskar att göra konstböcker, det här är min sjätte, så det känns jättekul att få den här utmärkelsen. Speciellt eftersom jag följt vilka som vunnit tidigare år.
Hennes bok "A worm crossed the street" har tagit tre år att färdigställa och innehåller hela 600 sidor med 377 fotografier av djur förvarande i arkiven på Naturhistoriska Museet i Wien.
– Jag var där i en månad och letade upp de djur bakom kulisserna som jag tyckte hade en speciell närvaro. Ibland såg de spöklika ut och det berörde mig att veta att djuren i samlingarna kan komma att bli de enda som finns kvar av sin art om
den biologiska mångfalden fortsätter minska.
Bland fotografierna finns fladdermöss, maskar och ödlor.
–Jag använder fotografi och konst för att titta på min omvärld och som medel att förstå det som väcker mitt intresse. Det är ett språk som jag valt att jobba med. Sedan har jag alltid fascinerats av naturhistoriska samlingar och den forskning som görs på museer. Första gången jag fotograferade på ett naturhistoriskt museum var 2002 och sedan dess har den här idén vuxit fram.
Från sin bas i Berlin håller hon nu på att arbeta vidare med projektet.
– Målet är att det ska bli utställningar av det någon gång nästa år. Samtidigt börjar jag tänka vidare på nästa projekt.
