"Tillförs inte mer resurser behöver något radikalt ske men allt är en politisk fråga", säger Ola Karlsson, chef för barn- och utbildningsförvaltningen i Vimmerby.
Just nu blåser besparingarnas vindar över Vimmerbys skolor och förskolor. Det blåser så hårt att en rektor valt att säga upp sig och att en annan rektor beskriver situationen som "fruktansvärd".
Vad händer just nu?
– Vi har en pågående process tillsammans med HR och fackförbunden där vi sitter i MBL-förhandlingar om personalminskningar och varsel. Men jag kan inte säga hur många som kommer att genomföras, säger Ola Karlsson, skolchef i Vimmerby kommun.
Personal som anses övertalig har fått meddelande om det och samtidigt håller kommunen på och utreder varje person för sig om det finns möjligheter att omplacera.
– Vi tittar på kompetens, behörigheter, och så vidare. När omplaceringsutredningarna är klara vet vi hur många personer som kommer att bli uppsagda och hur många som kommer erbjudas tjänst någon annanstans i kommunen, berättar Ola Karlsson.
Skolchefen vill inte gå in på hur många eller vilka tjänster som berörs på varje skola eller förskola utan bara vilka enheter som omfattas och det totala antalet för respektive kategori.
– Främst handlar det om Kommunals avtalsområde och om barnskötare, resurser, resurspedagoger och elevassistenter. Sedan finns det även modersmålslärare och lärare på listan. När MBL-förhandlingarna är klara går det att säga mer.
Vilket tidsperspektiv talar vi om?
– Det är jättesvårt att säga. Vi har redan haft tre träffar, men det blir under våren.
När lämnar de övertaliga sina jobb?
– Tanken är till hösten men det är en del av processen. De lämnar antingen inför eller under höstterminen.
Ola Karlsson berättar att neddragningarna bland annat är en konsekvens av färre elever och en för stor kostym under 2023. Han berättar också att neddragningarna inte täcker hela underskottet.
– Det kommer att bli ett ganska betydande underskott 2024. Tillförs inte mer resurser behöver något radikalt ske men allt är en politisk fråga.
Skolchefen säger att även om skolnedläggningar hade genomförts så hade det ändå blivit underskott 2024. De hade gett effekt först 2025 och fullt ut 2026.
– Nu är det upp till politiken att skjuta till medel för 2025.
"Jag ser det som omöjligt att klara budgeten utan tillskott", säger Peter Karlsson (C), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Peter Karlsson (C) är ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Han säger så här om orsakerna till krisen:
– Vi har fått färre elever och mindre pott samtidigt som antalet enheter och klasser är kvar, vilket ger mindre per elev. Vi har heller inte klarat inflationsökningen. Sedan har vi fått minskade summor från staten 2022 och 2023 med 4,5 miljoner kronor. Staten satsar på försvaret och sådant. I vårändringsbudgeten hade vi hoppas på mer till skolan men det gick till vården.
Barn- och utbildningsnämnden begär nu mer pengar.
– Vad som händer om det inte går vill jag inte tänka på. Jag ser det som omöjligt att klara budgeten utan tillskott, säger Peter Karlsson.
Besluten om neddragningar och varsel togs i maj 2023 men slår igenom först nu. Det handlar om fyra miljoner kronor i grundskolan och två miljoner i förskolan.
– På gymnasiet och komvux handlar det om 1,5 miljoner kronor, berättar Peter Karlsson.
Ett av fackförbunden som nu förhandlar om varslen är Sveriges lärare, där Monika Johansson är en av två ordföranden i Vimmerby.
– Cheferna vill heller inte det här. Det är de ekonomiska ramarna som tvingar oss.
Monika Johansson är en av två ordföranden för Sveriges lärare i Vimmerby. Hennes inriktning är mot grundskolan.
Hon vill inte uttala sig om hur många av deras medlemmar som tvingas lämna sina jobb.
De som drabbas är i första hand visstidsanställda och obehöriga.
– Förhoppningsvis hittar de nya tjänster åt många så att det inte behöver bli så tungt.
Monika Johansson säger att problemet är att även om de tillsvidareanställda får behålla sina tjänster så minskar personalen totalt sett.
– På de skolorna blir det tungt för de som är kvar med ökad arbetsbelastning och stress.
Blir det inte mindre arbetsbörda när elevantalet minskar?
– Det kan bli det men det är inte säkert för att antalet elever minskar. Det kan vara så att vissa elever eller barn i skolan behöver extra mycket hjälp och stöd och skulle det vara lärarassistenten och specialpedagogen som blir övertaliga finns det risk för att eleverna som behöver extra stöd inte får det.
"Det känns fruktansvärt tufft" skriver Josephine Svensson, som är rektor på åk 7-9 på Astrid Lindgrens skola i Vimmerby, till Dagens Hultsfred. Tre tjänster försvinner från högstadiet. Vimmerby Tidning har sökt Josephine Svensson. Bilden tagen i ett annat sammanhang.
Hon säger att politikerna måste skjuta till medel.
– Behovet är 30 miljoner kronor. Det lär ju inte ske och då kan arbetssituationen blir så tuff att folk själva slutar för att de inte orkar mer. Men lärarna väntar nog lite först för att se hur det går.
Vimmerby Tidning har sökt fackförbundet Kommunal.