Arlafabriken i Vimmerby producerar 1300 ton mjölkpulver varje vecka.
2004 stod den nya mjölkpulveranläggningen klar och sedan dess har verksamheten haft en spännande utveckling, men för allmänheten är fabriken är fortfarande ganska anonym. Vimmerby Tidning gjorde ett besök på Arla, som varje vecka producerar 1300 ton mjölkpulver.
– Vi har ingen historisk förankring i Vimmerby och vi har inga konsumentprodukter. Kanske är det därför vi inte så välkända, säger Mats Nilsson, logistikansvarig på fabriken.
Anonym eller inte, sedan Arla-fabriken invigdes för snart 20 år sedan har otroligt mycket hänt. Dygnet runt året runt produceras mjölkpulver och volymerna ökar för varje år.
– Vi brukar säga att fabriken kostade en miljard att bygga och nu har vi investerat lika mycket under de här 20 åren, så det är en otrolig resa vi har gjort, säger Cecilia Brantemo, kvalitetschef.
– Vi byggdes för att kunna växa och vi har stora möjligheter att fortsätta växa. Inledningsvis producerade vi 44 000 ton per år, nu är vi uppe i 64 000 ton, vi har alltså ökat med 20 000 ton på 20 år. Bara nästa år satsar vi miljoner på vattenåtervinning och RO-filter, som gör att vi kan separera vattnet från mjölken innan den kommer till befintlig utrustning. Det gör att det kommer krävas mycket mindre energi än idag, tillägger Mats Nilsson.
Mats Nilsson, logistikchef, Arla Vimmerby
Anläggningen byggdes för att ta hand om det svenska mjölköverskottet. Ett överskott som har blivit större för varje år eftersom mjölkkonsumtionen i Sverige minskar med ungefär två procent varje år.
Idag tar fabriken emot mellan 50 och 60 lastbilsleveranser med mjölk varje dag. Det motsvarar ungefär 1500-2000 ton mjölk.
– Trots att vi dricker allt mindre mjölk i Sverige så fortsätter bönderna att producera mer och mer mjölk. Det gör att vår produktion ökar för varje år, säger Mats Nilsson.
Mellan 50 och 60 lastbilsleveranser med mjölk kommer till Vimmerby varje dag.
Vad blir det då av mjölken som kommer till Arla i Vimmerby? Jo, mjölkpulver i olika former. Pulvret säljs vidare till andra livsmedelstillverkare som gör bland annat bakverk, barnmat och mejeriprodukter. På de svenska butikshyllorna är kanske Sia-glassen den mest kända produkten. Annars hamnar en stor del av pulvret utomlands, där Oman och Kina är de två största exportländerna.
En stor milstolpe var när fabriken 2013 började tillverka mjölkpulver åt barnmatskunder. Idag har företaget två kunder som tillverkar barnmat, en i Holland och en på Irland. De förädlar mjölkpulvret till modersmjölksersättning till barn från sex månader och uppåt.
– Det är otroligt höga krav när man ska göra barnmat och det bidrog till att våra hygienrutiner uppgraderades ordentligt, vilket förstås påverkade vår verksamhet jättemycket, säger Siri Bäck, kvalitetsspecialist.
Cecilia Brantemo, kvalitetschef, Arla Vimmerby
Det är rigorösa hygienföreskrifter för alla som ska in i fabriken och de anställa får genomgå en utbildning i hygien och livsmedelssäkerhet. Anläggningen är indelad i fem olika zoner med olika säkerhetsgrad. Fem olika skobyten krävs när man ska ta sig igenom anläggningens olika avdelningar. Den mest kritiska är den röda zonen, packningsavdelningen, som är den enda platsen där pulvret hanteras öppet.
Arlas fabrik i Vimmerby togs i drift 2004 och har ökat sin kapacitetet rejält sedan dess.
Vad händer hos er just nu?
– Det är mycket fokus på energioptimering. Målet är att vi ska bli fossilfria under 2023 och samtidigt installerar vi nu ett RO-filtret. Det gör att företaget kan spara mycket energi och är därmed en viktig del i vårt klimatarbete. Investeringen väntas vara helt klar att tas i bruk under 2024, förklarar Mats Nilsson.
Arlafabriken kräver oerhörda mängder vatten varje dag. Samtidigt har grundvattennivåerna flera gånger varit alarmerande låga under de senaste åren. Vattenbrist är inget hot mot verksamheten idag men företaget vidtar åtgärder för att hushålla med vattnet, bland annat genom att återanvända vatten till disken.
I enorma silos avdunstas vattnet från mjölken och på så sätt skapas mjölkpulvret.
Hur påverkas ni av omvärldsläget med alla prisökningar?
– Jättemycket givetvis. Elkonsumtionen här är gigantiskt och våra kostnader har ökat enormt. Samtidigt har priser på ingredienser och förpackningar gått upp. Den ekonomiska biten är inte lätt men hittills har vi inte behövt vidta några åtgärder på grund av det.
Hur ser fabriken ut om ytterligare 20 år?
– Om 20 år kanske vi tillverkar maten till de allra minsta barnen, 0-6 månader. Jag tror inte att de är jättelångt bort och vi planerar redan för att bygga om för det om något år, säger Cecilia Brantemo.
– Då blir det extrema krav på hanteringen med inneslutna rum, jag tror vi pratar om en helt ny linje i så fall, säger Mats Nilsson.
