– Vi har haft en nedgång i barnafödandet sedan 2010. Vad nedgången beror på finns inga tydliga förklaringar till, men en förklaring kan vara att åldern vid barnafödande har ökat något de senaste åren, säger Johan Tollebrant, demograf på Statistiska centralbyrån (SCB), till Nyhetsbyrån Siren.
Tollebrant påpekar samtidigt att det inte betyder att det föds färre barn i Sverige:
Förklaringen är att de som föddes under babyboomen runt 1990 nu börjar bilda familj – och de är många.
Något som den senaste rapporten från SCB tydligt visar på är att variationen mellan kommunerna är stor.
Utpräglade studentkommuner, som Uppsala, Lund och Linköping, har till exempel ett jämförelsevis lågt fruktsamhetstal.
– Det är ju få som får barn under studietiden,säger Tollebrant.
Bostadsbeståndet i kommunen påverkar också.
I Västervik låg fertilitetstalet på 1,82 förra året. Medan fruktsamhetstalet för riket i stort låg på 1,78.
Den högsta siffran i länet hade Mörbylånga med 2,50.
Eva Wester som är avdelningschef på Mödravården/Kvinnokliniken i Västervik är inne på samma linje som Tollebrant, det vill säga att kvinnor numera väntar allt längre med familjebildning.
– Jag skulle tro att det är förklaringen till att svenska kvinnor föder färre barn. Om den allmänna kunskapen kring fertiliteten var större tror jag att fler skulle välja att bilda familj tidigare, säger hon.
– Efter 25 sjunker fertiliteten successivt och vid 35 avtar den rejält. Studier har visat att unga kvinnor tror att fertiliteten inte sjunker förrän efter 40 års ålder, säger hon.
Fotnot: Fruktsamhetstalet anger antalet levande födda barn per 1 000 kvinnor (indelade i åldersklasser). Källa: SCB