Expert om Gaza-sjukhus: Svårbedömt

Situationen på al-Shifa-sjukhuset i Gaza beskrivs som alltmer desperat av såväl den Hamasstyrda hälsomyndigheten som av hjälporganisationer. Men bristen på verifierad information från Gaza gör att det är svårt att bedöma läget, enligt Mellanösternexperten Anders Persson. –Det vi ser är ett informationsvakuum kring striderna i Gaza, säger han.

Sjukhuset al-Shifa i staden Gaza har varit utan vatten och el under de senaste tre dygnen. Hundratals patienter befinner sig på sjukhuset. Arkivbild.

Sjukhuset al-Shifa i staden Gaza har varit utan vatten och el under de senaste tre dygnen. Hundratals patienter befinner sig på sjukhuset. Arkivbild.

Foto: TT

Mellanöstern2023-11-14 06:31

Brist på mat, el och medicin gör att hundratals patienter som befinner sig på Gazaremsans största sjukhus al-Shifa riskerar att dö, uppger Gazas Hamasstyrda hälsomyndighet.

Sjukvårdspersonal larmar också om att man har tvingats flytta flera för tidigt födda barn från al-Shifas neonatalavdelning, då deras kuvöser slutat fungera.

Uppgifterna tillbakavisas av Israels president Isaac Herzog, som i en intervju med BBC på söndagen hävdade att ”allt fungerar som det ska” på sjukhuset – uppgifter som inte har bekräftats av oberoende källor.

Att få en tydlig bild av läget på al-Shifa är också svårt, enligt Anders Persson, Mellanösternexpert och forskare vid Linnéuniversitetet.

– Det går inte att från ett skrivbord i Sverige få en klar bild av vad som händer där. Vi vet att det sedan flera dagar tillbaka pågår intensiva strider runt sjukhuset och att det av allt att döma råder en väldigt svår humanitär situation både på och kring platsen. Läget försvåras också av att även många civila befinner sig där, säger han till TT.

– Men det vi ser är ett informationsvakuum kring striderna i Gaza, där det är otroligt svårt att få ut uppgifter som man kan verifiera tydligt.

"Spinna världsopinionen"

Den israeliska militären har upprepade gånger anklagat Hamas för att ha byggt en kommandocentral under al-Shifa, vilket den terrorstämplade organisationen förnekar.

Stämmer Israels anklagelser skulle de överensstämma med den strategi som Hamas tidigare har använt sig av, enligt Anders Ekholm, överstelöjtnant och doktorand vid Försvarshögskolan.

– Givet det vi har sett av Hamas, de metoder och den logik de använder i sin krigföring, så är det för mig både rimligt och förmodligen högst sannolikt att det är på det viset. Allting talar för det – de bildbevis vi har, hur de har uppträtt och hur de bygger upp sin taktik, säger han.

Enligt Anders Ekholm skapar Hamas, genom att hålla sig nära civila, en paradoxal situation för de israeliska styrkorna.

– Hur försiktiga de än är så kommer de inte att lyckas – och drar Hamas då mediernas blickar till detta så kan de spinna världsopinionen, säger han.

Särskilt skydd

Flera hjälporganisationer larmar om ett alltmer desperat läge på al-Shifa. Läkare utan gränser skriver på X att man förlorat kontakten med sjukhuset och WHO:s chef Tedros Adhanom Ghebreyesus skriver i ett inlägg att al-Shifa "tyvärr inte längre fungerar som ett sjukhus".

Läget på och runt sjukhuset riktar också än en gång ljuset mot de folkrättsliga principerna i det pågående kriget i Gaza.

Enligt Fanny Holm, forskare i internationell straffrätt vid Umeås universitet, skyddas sjukhus av folkrätten.

– De åtnjuter ett särskilt skydd, men förlorar detta om de används för strategiska militära aktioner. Så den invändning som Israel gör låter relevant om det visar sig att de har rätt, säger hon.

Fanny Holm påpekar dock att det krävs en förvarning vid en eventuell attack.

– Även om sjukhuset inte längre skulle skyddas så måste man vid en attack varna i förväg, och den militära betydelsen av attackerna måste stå i proportion till eventuella civila förluster, säger hon.

– Så det skulle kunna utgöra en krigsförbrytelse om Israel attackerar sjukhuset utan att respektera de här reglerna.

Satellitbild av al-Shifa-sjukhuset.
Satellitbild av al-Shifa-sjukhuset.
Fakta: Civila måste värnas

Civila människor får inte anfallas i väpnade konflikter och måste skyddas, enligt folkrättsliga principer som världssamfundet har enats om.

Krigets lagar – formellt den internationella humanitära rätten – syftar till att stridande, skadade, krigsfångar och civila ska besparas onödigt lidande. Kärnan utgörs av de fyra så kallade Genèvekonventionerna från 1949, som har ratificerats av närmare 200 stater. Både statliga och icke-statliga aktörer omfattas av lagarna.

Nyckelord är distinktion (åtskillnad av civila och stridande), proportionalitet (den militära betydelsen av anfall måste vägas mot riskerna de utgör för civila) och försiktighet (alla parter måste vidta alla möjliga försiktighetsåtgärder för att anfall endast ska riktas mot militära mål).

Att icke-civila personer vistas bland civila betyder inte att gruppen som helhet kan betraktas som ett legitimt mål. Civilbefolkningen får inte heller användas som så kallade mänskliga sköldar för att försvara mot anfall.

Sjukvårdens särskilda skyddsemblem måste respekteras och de stridande parterna måste göra vad de kan för att underlätta humanitära insatser.

Källa: FN, Röda Korset och Nationalencyklopedin

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!