Att den islamistiska terrorstämplade organisationen Hamas valde att inleda sin offensiv just på lördagsmorgonen kan ha flera orsaker, bedömer Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan.
– Den israeliska försvarsmakten IDF har flyttat nästan 70 procent av sina styrkor till Västbanken. Det innebär att det var ganska tunt på marken i Gaza, och efter att Hamas lyckades slå ut kommunikationen kunde inte heller de enheter som fanns där kommunicera med varandra, säger han.
Hamas vill nu få till ett krig på flera fronter, enligt Ranstorp.
– Dessutom vill man sabotera de normaliseringssamtal som pågår mellan Saudi och Israel, säger han.
Enligt Anders Persson, Israelexpert och forskare vid Linnéuniversitetet, har Hamas gett två förklaringar till attacken.
– Dels har man sagt att man vill skydda al-Aqsa-moskén i Jerusalem, dels att man vill göra slut på den israeliska staten, säger han och tillägger:
– Ett delsyfte kan också vara att stjälpa Israels normaliseringsförsök med Saudiarabien.
Vad är Hamas?
Den islamistiska organisationen Hamas tog 2007 kontroll över Gazaremsan. Organisationens ledning består av en kommitté på 15 personer, och man har även celler på Västbanken, säger Magnus Ranstorp.
– Hamas är en militant-sunnitisk islamistisk rörelse med tre grenar: en militär, en social och en politisk gren. Organisationens målsättning är att etablera en islamistisk stat och att utplåna Israel, fortsätter han.
Anders Persson konstaterar att lördagens attack kan ses som ett stort slag i Hamas eviga krig mot Israel.
– Man hoppas nu kunna dra in flera parter och skapa en kedjeeffekt, säger han.
Hur stort är stödet för Hamas?
Cirka 2,3 miljoner människor lever på Gazaremsan, som ligger vid Medelhavets sydöstra hörn, med en kort gräns mot Egypten i söder.
Enligt Magnus Ranstorp är stödet för Hamas stort bland områdets invånare.
– Ju mer Gaza har isolerats, desto mer har befolkningen radikaliserats. Hamas står för den islamiska motståndsrörelsen. Och motståndet sker på den politiska, sociala och militära arenan, säger han.
– I Gaza är stödet för Hamas mycket större än för Mahmoud Abbas. Framför allt efter den här typen av operationer.
Anders Persson bedömer att många stödjer Hamas militära politik mot Israel. Detsamma kan inte sägas gälla den ekonomiska politiken på Gazaremsan, där nära hälften av invånarna är arbetslösa.
– Stödet för väpnat våld mot Israel är starkt. Men viljan att leva under Hamas ekonomiska förutsättningar är inte hög, säger han.
Vad händer nu?
Den stora frågan är hur Israel bemöter Hamas attack. Landet har hittills kallat in 300 000 reservister, och har aviserat att man kommer att genomföra en "fullständig belägring" av Gazaremsan.
I ett kommande skede ingår, enligt Magnus Ranstorp, en markoffensiv, där den israeliska militären kommer att rikta in sig på militär infrastruktur på Gazaremsan.
– Hamas håller gisslan som mänskliga sköldar, vilket gör att Israel inte kan gå för hårt in eftersom man vill få till stånd en fångutväxling. Samtidigt har Israel sagt att man ska eliminera terrorns infrastruktur och Hamas ledare, säger han.
– Och markoffensiven kommer att totalt ändra spelreglerna. Den kommer att vara hård och långvarig, säger han.
Anders Persson säger att attacken är Israels motsvarighet till 9/11.
– Frågan är om svaret blir en fullskalig markinvasion, en mindre sådan eller om andra faktorer spelar in. Det är ett otroligt svårt läge.
