Politikerna ser, men vill inte tala om konsekvenser

Replik på Mikael Glennfalks inlägg "Fyra år till utan beslut".

LV Debatt2018-05-03 13:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

För mig är inte den stora frågan trygghetsboende eller ordinärt hyreshusboende. Jag förstår att behov föreligger för båda. Jag är dock benägen att avseende styrning av Vimarhem se först ett hyreshusboende.

Men jag håller med om kritiken - fyra år till utan beslut.

Genom de 20 år jag bott i Vimmerby har jag sett hur allmännyttan förminskats i värde som verktyg för att påverka bostadspolitiken. Det är inget lokalt problem utan ett problem som delas av flera små kommuner utanför storstäderna och dess tillväxtområden. Och början till problemen har vi i samband med att räntesubventionerna togs bort i början på 90-talet. Och som finanspolitisk åtgärd i mitt tycke en helt korrekt åtgärd.

Dit vill inte jag tillbaka med att staten subventioner bostadsproduktion - i vart fall inte med kreditsubventioner.

Senast det byggdes i allmännyttan i Vimmerby avseende ordinärt hyreshusboende var på Rönnbärsgatan år 2010. Ett bygge som i förhållande till de hyresintäkter som kommer in i vart fall de första åren gav ett löpande underskott på cirka en miljon kr.

Det underskottet bärs istället av det stora kollektivet av övriga hyresgäster i Vimarhem. Kommer det byggas hyresbostäder på Pistolsmedjan blir kanske underskottet upp mot två miljoner kr per år!

Skulle det byggas trygghetsboende uppkommer också underskott. Det paradoxala är alltså att de som har de nyaste och finaste bostäderna får sina bostäder betalda av hyresgäster i sämre bostäder. Men så har det alltid varit.

Det är det som är en av idéerna med allmännyttan. Förr sköttes den subventionen genom statlig kreditpolitik. Men konsekvensen var densamma som idag. Nu har vi mer raka puckar inom hyreskollektivet.

Den stora frågan är vem ska delfinansiera nyproduktion? För nyproduktion innebär att högre hyror.

Så är produktionskostnaden idag. Skall kommunen gå in med ägarkapital såsom Hultsfred gjorde för några år sedan med 20 miljoner kr. Den kommunen har därför under senare år byggt vid Hullingen. Eller ska hyresnivåerna gå upp som i tillväxtkommunerna. Där kan hen idag betala över 10.000 kr i månaden för en trea. Detta samtidigt som de blir subventionerade av det stora kollektivet.

Jag menar inte att övriga Vimarhem ska ha hyror på gamla bostäder på 10.000 kr i månaden. Men vi ska hyror som är jämförbara med de högsta i jämförbara kommuner omkring oss. Vimarhem har genom en låg hyresnivå undandraget sig att samla pengar i ladorna under en rad år.

Det har konsekvensen att bolaget inte kan självfinansiera nyproduktion i större utsträckning, skriva ned nyobjektet efter färdigställande och därmed få lägre löpande underskott.

Politiskt under 20 år i Vimmerby har sett den ena goda byggidén efter den andra; lägenheter på Carlbergstomten, tillbyggnad vid Eken, i samarbete med fastighetsägaren påbyggnad på Konsumfastigheten etc. Det är lätt att komma med byggförslag.

Men det svåra och som jag saknar är att tala politiskt klarspråk - vem ska betala? Jag tror att varför det gått ytterligare fyra år har sin grund i att politiskt ser partierna konsekvenser av bygge men ingen vill tala om konsekvenser.

Det gör vi liberalerna i vårt mandatprogram och säger att jämförbara höga avgifter är bra för tillväxten i kommunen. Och vi sätter skydd för att avgifterna inte blir för höga genom att säga målet - ett öre under högsta i vår närhet.