På Twitter beskriver han problemet och får medhåll av kolleger på andra håll i landet. En skolchef från Norrbotten skriver att hon nu aldrig beviljar ledigheter. Hon har vädjat – för döva öron – i två år. Nu är det så orimligt många semesterresor att hon säger nej rakt av, skriver hon.
Patrik Landström är inte förvånad. Att allt fler vill ha ledigt för semester mitt i terminen är en trend sedan tio, femton år. De senaste åren har det gått inflation i ledighetsansökningar, upplever han.
– Någonstans handlar den här utvecklingen om samhällets syn på skolan, och på vikten av att vara i skolan.
Enligt skollagen ska ett läsår innefatta minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. I Linköping består skolåret av 179 skoldagar. Eleven har möjlighet att begära tio dagar ledigt för särskilda ändamål utöver den ordinarie ledigheten.
Patrik Landström är noga med att påpeka att han inte menar att en elev absolut aldrig kan begära ledigt. Men han tycker att det är bekymmersamt att den ledighet som skollagen ger utrymme för – tio dagar – mer eller mindre, av vissa vårdnadshavare, betraktas som rätten till semesteruttag för den enskilda eleven.
I Linköping ändrades ansvaret för ledigheterna 2011. I dag avgörs rätten till ledighet av den enskilda skolan med rektor som yttersta ansvarig.
Det har ökat pressen enormt på många rektorer, hävdar Patrik Landström.
– Många rektorer sliter hårt med det här. Vissa områden är mera benägna än andra att söka ledigheter för sitt barn, och det blir ofta ganska jobbiga diskussioner eftersom vårdnadshavare inte alltid köper skolans argument.
LÄS MER:Upprörda reaktioner på skolornas nya policy
Det är i skollagen som riktlinjer för att bevilja ledigheter beskrivs.
– Jag vågar påstå, att skulle man hårdra det och titta på skollagens definition, så är nog hälften av beviljade ledigheter för lättvindigt beslutade. Men det är så kulturen ser ut. Jag har rektorer som har försökt att bryta det här och de har det otroligt tufft.
Generellt anser han att man ska ha en restriktiv hållning till att bevilja ledigheter och titta på det skollagen säger. Skollagen kräver också egentligen att beslut ska tas utifrån varje enskild elev. Att ge ledighet, eller att avslå ledighet på gruppnivå är inte rätt. Men det kan ställa till problem om det inte görs.
– Det kan ju innebära att två syskon kan få olika besked beroende på hur de klarar närvaro och skolans mål. Alla beslut, oavsett om det är ja eller nej ska hanteras på individnivå. Men i praktiken blir det svårt.
Vad händer om en vårdnadshavare inte bryr sig om avslag?
– I praktiken händer ingenting för den stora massan. Det är ett slag i luften.
Är det någon idé då att kräva att man ansöker om ledigt, om få bryr sig om beslutet?
– Om vi inte gör det som skola eller skolledning, då har vi inte heller stått upp för professionen och vikten av att vara i skolan. Det är det minsta vi ska göra. Då är det inte vi som är lättvindiga utan vårdnadshavaren, som är den som har ansvaret.
I Linköping är det generellt för hög frånvaro i skolan, enligt Patrik Landström. Just nu är fokus i Linköpings skolor att jobba för bättre resultat. I det arbetet har analyser av närvaro gjorts och de visar – kanske föga förvånande – att de som är i skolan mest också har bäst resultat.
– Det är direktrelaterat. Så ska elevernas resultat bli bättre, måste vi jobba för att minska den ogiltiga frånvaron.
