Så ska fler få godkända betyg

Föräldrars bakgrund spelar en avgörande roll för barnens studieresultat. Skillnaderna är tydliga i Kinda kommun som får statligt stöd för att nå en mer likvärdig skola.

Med gemensamma krafter och statligt stöd ska fler unga i Kinda nå behörighetskraven till gymnasiet.

Med gemensamma krafter och statligt stöd ska fler unga i Kinda nå behörighetskraven till gymnasiet.

Foto: Kurt Engström/arkiv

KINDA2018-10-19 15:30

Till att börja med: Huvuddelen av eleverna som lämnar Värgårdsskolan i Kisa har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. Så har det varit i flera år.

Efter läsåret 2016/2017 var det 90 procent av eleverna i årskurs nio som klarade kunskapskraven.

– Extremt högt, säger Sara Frank, kvalitetssamordnare vid bildningsförvaltningen.

Resultatet från avgångsklasserna i våras låg på 83,5 procent. Bättre än genomsnittet för samtliga kommuner i riket och för den statistiska gruppen för kommuner med pendlingsavstånd till större stad.

Generellt når flickor bättre skolresultat än pojkar. I såväl Kinda som i Sverige i övrigt och i världen.

En tänkbar förklaring, enligt Sara Frank, är att flickor i gemen ser studier som enda möjligheten att skaffa sig utrymme och för att ta sig ur en livssituation som präglas av fattigdom.

Ur ett Kindaperspektiv är det andra parametrar som avgör hur barnen lyckas i skolan. Beräkningar visar att elever i familjer med vuxna med eftergymnasial utbildning har bäst förutsättningar.

Alla (100 procent) med högutbildade föräldrar når behörighet till yrkesprogram medan 80 procent av ungdomarna till lågutbildade föräldrar skördar samma framgångar.

Utbildningsnivån hos föräldrar till elever i Kindas fem skolor skiljer sig markant.

Rimforsa skola sticker ut där 65 procent av eleverna har vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning.

Det kan jämföras med 40 procent på Värgårdsskolans högstadium, drygt 30 procent på Horns skola och Bäckskolan i Kisa samt 30 procent på Värgårdsskolans mellanstadium.

I förlängningen betyder det att barn och unga riskerar att missa tåget till gymnasieskolan.

– Att inte vara behörig till yrkesprogram innebär risk för utslagning. Därför måste vi göra insatser så att fler klara sig, säger Sara Frank.

För åtgärder på Bäckskolan, Värgårdsskolan och Horns skola får Kinda 3,8 miljoner från staten. Pengar som går till:

* förstärkning av elevhälsa. Elever som mår dåligt presterar sämre

* fler specialpedagoger

* fler studiehandledare på modersmål

* insatser på lågstadiet för att stimulera till mer läsning

* läxhjälp

* insatser i klassrummet för elever med koncentrationssvårigheter och funktionsnedsättningar

Välkomna möjligheter, enligt Sara Frank.

– Det är insatser som skulle vara svårt att ha råd med annars.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!