Under tisdagskvällen har Vänsterpartiets partistyrelse fattat beslut att "möjliggöra ställningstaganden om extraordinära åtgärder", i detta fall som bistånd i form av vapen även framöver.
"Med stöd i folkrätten och FN-stadgan har principen om angripna staters rätt att försvara sig, varit en bärande del av även svensk utrikes- och säkerhetspolitik. När verkligheten förändras är det viktigt att kunna ompröva beslut. Sverige ska kunna stå enade bakom vårt stöd till Ukraina", säger Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar, i ett pressmeddelande.
Så sent som i söndags fattade partiet beslut om att stå fast vid att inte exportera vapen, att det då inte fanns förutsättningar att frångå den principen. Och splittringen inom partiet har varit uppenbar där 13 ledamöter röstade mot vapen till Ukraina i måndagens omröstning i riksdagen. Fem ledamöter lade ner sina röster och hela nio var frånvarande.
Hård kritik
Partiet fick och får hård kritik från andra riksdagspartier för sitt beslut att rösta nej i riksdagen.
Frågan är vad den starka splittringen i partiet kan få för konsekvenser för partiet. Traditionellt är partiet en del av fredsrörelsen och dess motstånd mot vapenexport och militära lösningar på konflikter.
Statsvetaren och socialdemokraten Ulf Bjereld tror att Vänsterpartiet varken vinner eller förlorar väljare på det som hänt. En Sifo-undersökning nyligen visade att Vänsterpartiets väljare var den grupp som var mest negativt inställd till att Sverige skulle bistå Ukraina med vapen.
Inre splittring
– Däremot visar oklarheten kring Vänsterpartiets uppfattning på en inre splittring i frågan. Den splittringen är i sig negativ för partiet och kan skapa osäkerhet om partiets ställningstaganden även till andra delar av frågan kring Rysslands invasion av Ukraina, säger han.
– Nu gäller det för Nooshi Dadgostar att skapa enighet mellan partistyrelse och verkställande utskott och se till att partilinjen har en starkt förankring i de relevanta delarna av partiet. Vänsterpartiet har mycket att förlora på en dagordning som fokuserar på en inre splittring i partiet, säger Ulf Bjereld.
Kollegan Tommy Möller tycker det är svårt att avgöra vad det kan betyda opinionsmässigt för partiet.
– Däremot kan säkert V:s agerande ha betydelse i ett parlamentariskt sammanhang. Historiskt har ju utrikespolitiken varit den avgörande anledningen till att S avvisat varje tanke på ett närmare samarbete med V. Fortfarande är nog utrikespolitiken ett stort hinder för ett närmare samarbete, särskilt i regeringsställning, säger han.
Gått för långt
Splittringen i partiet kan, enligt statsvetaren Jonas Hinnfors, vara ett tecken på att vissa delar av partiet anser att partiledningen gått för långt i nedtonandet av så kallade GAL-frågor, det vill säga gröna frågor, stöd för alternativa livsstilar och framhållande av alternativ till att lösa konflikter med hjälp av militär.
– Om spänningen kring vapenexporten är en indikator på att delar av partiet uppfattar att partiledningen gått för långt i nedtonandet av GAL-frågor så står V potentiellt inför en betydligt jobbigare framtid, där interna spänningar kan komma upp till ytan om än den ena än den andra frågan, säger han.
– Det vore bekymmersamt för V och Dadgostar att behöva hantera det mitt i en valrörelse, säger Hinnfors.