Giftskandal upp i rätten – forskning i fokus

Under årtionden var delar av dricksvattnet i Ronneby kommun förgiftat med PFAS-ämnen, men har människor tagit skada av att dricka det förorenade vattnet? Det är huvudfrågan när tingsrätten nu tar upp fallet där runt 160 privatpersoner har stämt det kommunala vatten- och avloppsbolaget.

Herman Afzelius, ordförande PFAS-föreningen i Kallinge. Tillsammans med runt 160 andra invånare i Ronneby kommun har han stämt det kommunala vatten- och avloppsbolaget för att ha levererat förgiftat dricksvatten i årtionden. Arkivbild.

Herman Afzelius, ordförande PFAS-föreningen i Kallinge. Tillsammans med runt 160 andra invånare i Ronneby kommun har han stämt det kommunala vatten- och avloppsbolaget för att ha levererat förgiftat dricksvatten i årtionden. Arkivbild.

Foto: Johan Nilsson/TT

Miljö2021-02-07 11:09

Rättegången drar i gång i Blekinge tingsrätt på måndag och under den runt tio dagar långa förhandlingen kommer båda parter att kalla experter och lägga fram såväl internationell som svensk forskning som bevis.

Under årtionden pumpades det ut dricksvatten som var förgiftat med högfluorerade kemikalier (PFAS) från Brantafors vattenverk i Ronneby kommun. Något entydigt svar från forskarhåll finns det dock inte om kommuninvånarna har tagit skada av att dricka vattnet.

Fick miljarder

För några år sedan betalade det amerikanska kemiföretaget Dupont – efter en förlikningsprocess – runt sex miljarder kronor till 3 500 personer som hade drabbats av att företaget förorenat dricksvatten med ämnet PFOA i delstaterna Ohio och West Virginia.

Mycket av kunskapen om PFAS och hälsa kommer från de så kallade C8-studierna på närmare 70 000 personer från de två delstaterna, men i Ronnebyfallet handlar det främst om två andra ämnen. Här har PFHxS och PFOS varit dominerande.

– Där finns en olikhet. Alla ämnen finns med, men dominansen i det förorenade vattnet är väldigt olika. Man måste vara vaken för att det kan finnas både många likheter, men även många olikheter, säger Kristina Jakobsson, professor i miljömedicin, till TT.

Tillsammans med forskare på Arbets- och miljömedicin (AMM) vid Lunds och Göteborgs universitet, studerar hon PFAS och hälsorisker i befolkningen i Ronneby kommun.

"Ingen ökning av cancer"

Bland dem som har bott i den blekingska kommunen har de svenska forskarna inte kunnat påvisa någon ökad förekomst av havandeskapsförgiftning, sköldkörtelsjukdomar eller inflammatorisk tarmsjukdom, vilket man hade sett i C8-studien.

– Vad gäller cancer har vi gjort en studie där vi har tittat på ett 30-tal olika cancerformer. Där kan vi väldigt klart säga att vi ser ingen ökning av cancer sammantaget. Vi har också mycket tydliga resultat att vi inte ser en ökning av prostatacancer och bröstcancer, som är två vanliga cancerformer.

I C8-studien och några andra internationella studier har man tidigare sett en ökad förekomst av njur- och testikelcancer, som är sällsynta cancerformer. Samma mönster tycker man sig se i Ronneby bland de invånare som har druckit förorenat vatten under en längre tid.

– Men det rör sig om måttliga riskökningar. Sällsynta sjukdomar är fortfarande sällsynta sjukdomar, men här finns ett mönster som vi tycker börjar hänga samman, säger Kristina Jakobsson.

Precis som i många andra studier har man i Ronnebystudierna kunnat se en ökning av kolesterolhalter i blodet.

– Det är ju inte en sjukdom, men däremot är förhöjda kolesterolhalter en av många riskfaktorer för framtida hjärt-kärlsjukdom. Det är mycket som påverkar individens kolesterolhalter och vi ska undersöka om det i den här gruppen finns mer hjärt-kärlsjukdomar eller diabetes än förväntat, men det är vi inte klara med än, säger Kristina Jakobsson.

"Måttligt ökad risk"

När det gäller andra sjukdomar ser man att det finns en ökad risk för polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS), uppger Kristina Jakobsson.Det är en godartad gynekologisk sjukdom, men som kan göra det svårt för kvinnor att bli gravida.

Enligt AMM:s studie såg man en fördubblad risk för PCOS bland kvinnor som bott i områden med PFAS-förorenat dricksvatten under den tid man bedömer att halterna i vattnet har varit som högst, jämfört med kvinnor som aldrig bott på adresser med förorenat dricksvatten.

– Jag skulle vilja kalla det för en måttligt ökad risk, säger Jakobsson.

Samtidigt behövs det mer belägg för att säga att det finns ett klart orsakssamband.

– Men det är rimligt att tänka sig att det finns ett samband eftersom det är en sjukdom som är hormonberoende och vi vet att PFAS tillhör en grupp av väldigt många kemiska ämnen som är hormonpåverkande, säger Kristina Jakobsson.

Fakta: PFAS

PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) förekommer inte naturligt, utan började framställas i större skala på 1950-talet.

PFAS är samlingsnamn för ungefär 4 700 olika industriframställda ämnen med liknande struktur och delvis gemensamma egenskaper.

PFAS innehåller fluoratomer på särskilda platser och molekylerna kännetecknas av att de har en vattenlöslig och en fettlöslig sida. Detta ger dem särskilda ytegenskaper, vilket exempelvis utnyttjas för att göra hållbara bubblor i brandskum, bra glid i skidvalla och vattenavstötande impregnering för textilier och golv.

Andra användningsområden är beläggning i stekpannor och i vissa typer av matförpackningar, till exempel till hamburgare, popcorn och på smörgåspapper.

PFAS är mycket långlivade föreningar, som bryts ned synnerligen långsamt. När de väl hamnat i naturen blir de kvar. Därför är de ett svårt problem i exempelvis vattentäkter.

PFAS har flera negativa effekter på hälsan. Till exempel påverkas njurar, lever och kolesterolhalt. Det finns även studier som visar att PFAS hämmar kroppens immunförsvar, vilket ökar risken för infektioner och ger ett försämrat immunsvar på vaccinationer. Dessutom kopplas PFAS till ökad risk för vissa typer av cancer.

Foster, spädbarn och barn tycks vara extra känsliga för PFAS. Ämnena kan föras över via moderkakan och via amning.

Inom EU är det sedan 2008 förbjudet att använda PFOS och sedan 2020 är det förbjudet att använda PFOA.

Källor: Nationalencyklopedin och Livsmedelsverket


Bakgrund: Upptäcktes 2013

Hösten 2013: Länsstyrelsen i Blekinge genomför en utökad provtagning av miljögifter i grundvatten i länet.

November 2013: En första indikation på att det finns kraftigt förhöjda halter av perflourerade ämnen i grundvattnet i Kallinge.

16 december 2013: Brantafors vattenverk i Kallinge stängs. Det kommunala bolaget Ronneby Miljö och Teknik har funnit höga halter av PFAS, ett samlingsnamn för högfluorerade kemikalier, i dricksvattnet. Misstanken väcks att en närliggande brandövningsplats på F17 är utsläppskällan.

Januari 2014: Försvarsmakten inleder ett fördjupat utredningsarbete på F17 och senare konstateras höga halter i grundvattnet liksom läckage ut i Ronnebyån.

20 september 2016: PFAS-föreningen stämmer Ronneby Miljö och Teknik AB (Miljöteknik) vid Blekinge tingsrätt.

27 juni 2017: Tingsrätten beslutar att frågan om vilken lag som ska tillämpas ska hissas upp till Högsta domstolen, som får ta ställning till om prövningstillstånd ska beviljas eller inte.

14 juni 2018: Högsta domstolen fattar beslut om att dricksvatten är en produkt som omfattas av produktansvarslagen.

10 september 2020: Rättegången skulle ha inletts i Blekinge tingsrätt, men skjuts upp till februari sedan kommunen lämnat in nya bevis.

8 februari 2021: Rättegången ska börja i tingsrätten. Elva förhandlingsdagar, inklusive reservdag, är inplanerade.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!