SamhÀllet mÄste anpassas till en framtid dÀr klimatförÀndringen vÀntas innebÀra att översvÀmningar till följd av skyfall, höga flöden i vattendrag och högre havsnivÄer blir vanligare och mer extrema pÄ mÄnga platser runt om i Sverige.
KyrkogÄrdar Àr inget undantag.
I slutet av Ärhundradet kan nÀrmare 200 begravningsplatser i Sverige pÄverkas av effekterna av ett Àndrat klimat, enligt en Ànnu opublicerad studie.
ââMan kan tycka att vad spelar det för roll? De döda Ă€r ju Ă€ndĂ„ döda. Men bara för att man Ă€r död slutar man inte att vara viktig för de efterlevande, sĂ€ger Roger Marjavaara, docent i kulturgeografi vid UmeĂ„ universitet, som ligger bakom studien.
ââOm en kyrkogĂ„rd Ă€r vattendrĂ€nkt kan det leda till rörelser under jord, med risk för att kvarlevor förflyttas. Ăven erosion och jordskred Ă€r en risk för kyrkogĂ„rdar dĂ€r det i slutĂ€ndan kan leda till att kvarlevor förflyttas. En situation ingen önskar.
Vila i frid?
För att bedöma sÄrbarheten för över 2 800 svenska kyrkogÄrdar har forskarna vÀgt samman geografiska parametrar med scenarier om samhÀllets klimatpÄverkan frÄn FN:s klimatpanel IPCC.
I det minst pessimistiska scenariot berÀknas mellan 17 och 195 kyrkogÄrdar i varierande grad befinna sig i riskzonen för klimatförÀndringens effekter.
ââHavsnivĂ„höjning Ă€r inte den stora risken, utan snarare erosion och jordskred. Södra Sverige och vĂ€stkusten Ă€r sĂ€rskilt utsatt, sĂ€ger Marjavaara.
ââEnligt vĂ„ra berĂ€kningar kommer det hĂ€r att bli ett problem, om inte nu sĂ„ i framtiden. Man ska vila i frid, men det kanske kommer en punkt nĂ€r alternativet Ă€r vĂ€rre och kvarlevor behöver flyttas.
Ser effekter
Det Àr viktigt att begravningshuvudmÀnnen förbereder sig inför en framtid med mer extrema vÀderhÀndelser till följd av klimatförÀndringarna, enligt Jan Olov Andersson som Àr vd för branschorganisationen Sveriges kyrkogÄrds- och krematorieförbund.
ââVi kan redan nu se effekter pĂ„ kyrkogĂ„rdar och krematorier, exempelvis pĂ„ grund av översvĂ€mningar, sĂ€ger han.
ââVi har ju haft extremvĂ€der under ett antal Ă„r nu, sĂ„ det Ă€r viktigt att göra sig medveten om vilka risker som finns. KyrkogĂ„rdarna ligger dĂ€r de ligger, sĂ„ det kan ju rent praktiskt handla om att förstĂ€rka kring murar och liknande.
"Etisk frÄga"
Krematoriet i Arvika har vid tvÄ tillfÀllen stoppat driften av sÀkerhetsskÀl pÄ grund av stigande vatten i nÀrliggande Kyrkviken. Kring à re kyrka förstördes grusgÄngar och grÀsmattor nÀr ovÀdret Hans nyligen drog fram. Och pÄ stadskyrkogÄrden i AlingsÄs byggde man, enligt lokala medier, en mur för att förhindra att gravar skulle rasa ner i en Ä till följd av översvÀmning och erosion 2011.
Blir kyrkogÄrdar stÄende under vatten fÄr det effekter, enligt Jan Olov Andersson.
ââDet Ă€r naturligtvis inte trevligt och ett stort arbete att Ă„terstĂ€lla, sĂ€ger han.
ââDet blir ocksĂ„ en etisk frĂ„ga, att det som Ă€r gravsatt kan pĂ„verkas. Ligger en kyrkogĂ„rd sĂ„ illa till att vatten pĂ„verkar murar sĂ„ att de brister kan det leda till att det spolar med sig urnor och gravsatt aska. Men det Ă€r extremfall, jag har inte hört talas om att det har hĂ€nt i Sverige. Men risken finns ju.