Fågelinfluensa hos landets största äggproducent

Utbrottet av fågelinfluensa i Mönsterås har drabbat Sveriges största äggproducent. 1,3 miljoner värphöns måste avlivas och destrueras.

Mer än en miljon höns avlivas på en gård i Mönsterås i Kalmar län. Arkivbild.

Mer än en miljon höns avlivas på en gård i Mönsterås i Kalmar län. Arkivbild.

Foto: Gunnar Lundmark/SvD/TT

Hälsa och sjukvård2021-01-25 15:35

En omfattande spridning av fågelinfluensavirusen H5N8 och H5N5 har konstaterats på gården i Mönsterås kommun i Kalmar län. En stor värphönsbesättning har drabbats och smittan har vandrat vidare i anläggningen, vilket nu leder till att 1,3 miljoner fjäderfän måste avlivas och destrueras. Det drabbade företaget är Sveriges största producent av ägg med cirka 1,4 miljoner värphöns.

Stallarna töms och anläggningen ska saneras och desinficeras. För att genomföra arbetet tar Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) hjälp av djurorganisation Blå stjärnan och Försvarsmakten.

– Det är ett väldigt tufft arbete. Man måste få ut hönsen från stallarna, de avlivas där inne, säger Håkan Henrikson, chefsveterinär på Jordbruksverket.

Äggtillgången berörs

Viruset kan enligt SVA överleva i månader under optimala förhållanden vilket gör sanering och desinficering angeläget. Det är oklart hur tillgången på ägg påverkas i landet.

– De uppgifter jag har är att man klarar av att få fram ägg till affärerna ändå. Sedan kanske man får ersätta ägg på andra sätt till bageribranschen. Det finns nog en viss överproduktion, säger Håkan Henrikson.

Sverige har sedan november haft fem konstaterade fall av fågelinfluensa i tamfjäderfäbesättningar. Utöver Kalmar län är Skåne hårt drabbat med en spridning på fyra gårdar, sammanlagt har 1,4 miljoner djur avlivats. På två av dessa gårdar upptäcktes spridningen i november och december.

– Vi är inte riktigt vana vid att det är ett så häftigt virus, säger Henrikson och konstaterar att det varit en dyster inledning på säsongen.

"De dör ganska akut"

På samma sätt som influensan varierar från år till år hos människor förändras viruset också för djur. Årets varianter är närbesläktade med varandra, säger Maria Nöremark, tillförordnad biträdande statsepizootolog på SVA.

– De har hög smittsamhet och orsakar också väldigt hög dödlighet bland tamfjäderfän. De dör ganska akut.

Restriktionsområden ligger kvar runt gårdarna i kommunerna Mönsterås, Skurup och Sjöbo.

Inom zonerna runt drabbade anläggningar i södra Sverige gäller skyddsnivå 3, vilket medför ytterligare skärpta krav kring att tamfåglar ska hållas inomhus för att förhindra kontakt med vilda fåglar. Hur viruset tagit sig in är oklart och smittspridning pågår. Enligt SVA är det dock troligt att viruset kommit in via vilda fåglar. En enda fågelskit är nog för att drabba en hel besättning.

Vädret påverkar

Influensasäsongen, som råder ungefär fram till mars eller när vårvärmen gör intåg, påverkas också av väderförhållanden.

– Har man en mild vinter har vi fler flyttfåglar som ligger kvar längre norrut och det hjälper väl i sin tur smittspridningen. De stannar ju kvar här när det är öppet vatten, säger Håkan Henrikson.

Djurägare i hela landet uppmanas vara extra uppmärksamma och omedelbart ta kontakt med veterinär om fjäderfän visar ökad dödlighet.

SVA ber också allmänheten att rapportera in till myndigheten om de upptäcker döda fåglar i naturen. I fall som bedöms intressanta kan man få en låda skickad till sig för att returnera den så att djuret kan undersökas.

Fågelinfluensavirus

Vilda fåglar (främst andfåglar) anses utgöra den naturliga reservoaren för influensavirus.

Hos vilda fåglar i hela världen cirkulerar en stor mängd olika influensa A-virus utan att orsaka påtaglig sjukdom hos fåglarna. Utbrott orsakade av influensavirus från vilda fåglar förekommer framför allt hos fjäderfä. Andra djurarter kan också smittas av vissa typer av influensa A-virus från fåglar ─ antingen direkt, via fjäderfä ─ eller via andra djurarter.

Det är mycket ovanligt att människor smittas. I en del fall kan viruset också genom mutation anpassas till fortsatt spridning hos dessa arter. Så har till exempel gris, häst och människa utvecklat egna linjer av influensavirus.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!