Forskare har kunnat konstatera att infektioner under graviditet kan innebära en större risk för neuropsykiatriska tillstånd, som exempelvis autism, hos barnet senare i livet.
Nu säger forskare vid Karolinska institutet att den kopplingen inte är lika självklar som man tidigare har trott.
"Inte lika stor risk"
"Våra resultat kan lugna blivande föräldrar genom att visa att infektioner under graviditeten kanske inte utgör en lika stor risk för barnets hjärna som man tidigare trott", säger Håkan Karlsson, forskare vid institutionen för neurovetenskap vid KI och sisteförfattare till studien som är publicerad i The Lancet Psychiatry, i ett pressmeddelande.
Studien bygger på uppgifter om cirka 500 000 barn födda 1987–2010. Precis som i tidigare studier kan man se att gravida som drabbats av infektioner som kräver specialistvård i högre fått barn med autism och intellektuell funktionsnedsättning.
Men när man nu även har studerat syskon blev resultatet ett annat.
"Inte orsakssamband"
"Kopplingen mellan infektioner hos gravida och ökad risk för autism hos deras barn verkar inte vara ett orsakssamband. Våra resultat tyder på att riskökningen mer troligt kan förklaras av faktorer som är gemensamma mellan familjemedlemmar, som genetisk variation eller vissa aspekter av den delade miljön", säger Martin Brynge, doktorand vid institutionen för global folkhälsa vid KI, och en av studiens två förstaförfattare.
Forskarna är tydliga med att de har tittat på generella infektionsdiagnoser och inte säger något om väletablerade kopplingar mellan vissa specifika virala infektioner under graviditeten, exempelvis röda hund, och risker för barnet.