Klarade torkan – efter sönernas förslag

Sommarens torka gör att lantbrukare hittar nya kreativa lösningar för sin djurhållning. Även kunskap från förr kommer åter till användning.

Linnea Borgenvall, produktionsrådgivare från Gård och djurhälsan, berättade om utmaningarna i torkans spår.

Linnea Borgenvall, produktionsrådgivare från Gård och djurhälsan, berättade om utmaningarna i torkans spår.

Foto: Kristina Westring

Gamleby2018-09-21 05:00

– Mina söner föreslog att vi skulle testa att strö med sand till kalvarna, säger Anders Kasselstrand, lantbrukare från Kasinge beläget i närheten av Ukna.

Han förklarar att när kalvarna är nyfödda måste de ha halm i sina boxar, men när de blivit större, cirka en och en halv månad kan annat material användas.

– Först trodde jag inte på sand som strö, men det visade sig att det fungerade riktigt bra. Kalvarna går i grupper om fem och vi pytsar regelbundet på med ny sand och blandar i en del halm. Det håller sig fräscht och fint.

Det är under ett föredrag på Gamlebygymnasiet, arrangerat av Hushållningssällskapet, som lantbrukare delar med sig av sina idéer. Föreläsare Linnea Borgenvall, nötrådgivare på Gård och djurhälsan, ett rådgivningsföretag inom gris-, får- och nötköttsproduktion, ger fler exempel på strö:

– Torv, spån och flis. I Östergötland är det gott om torv. Men hur har ni det i de här trakterna? undrar hon.

Det är flera av åhörarna som säger att det går att få tag på spån från de små lokala sågverken.

– Det är mycket av den äldre kunskapen som lantbrukare inte använt sig av på många år som återigen tas i bruk. Det handlar om att ta till vara på det som finns tillgängligt och som kan användas som foder. Man har till exempel skördat vass, skördat längs med vägar och använt raps som ensilage, säger Linnea Borgenvall.

En lantbrukare berättar att han fick möjlighet att låta djuren beta på en halvö med mestadels skog. En bra lösning eftersom det inte behövdes så mycket stängsel.

– Det finns en mängd alternativ, men man måste gå till varje enskild gård och se vad det finns för förutsättningar, säger Linnea Borgenvall.

Enligt Gård och djurhälsan har betesdjuren klarat torkan bra och kalvarna har växt. En del kor har dock lidit av värmestress och några har ätit giftiga växter. Vissa raser har klarat sig bättre än andra och har fått hull, trots mindre mängd mat.

– Vi är vana vid att korna är ganska feta. De äter gärna mycket. Men för feta kor är inte bra då det utgör risk för kalvningsproblem.

Korna har alltså klarat sommaren, men den stora utmaningen kommer i vinter när djuren ska utfodras.

– Det gäller att hitta varianter på utfodring. Eftersom det inte kommer finnas fri tillgång på mat måste alla komma åt att äta, annars riskerar några att bli utan.

Anders Kasselstrand från Kasinge i samtal med Simon Halling Ekmåne, skogsrådgivare på  Hushållningssällskapet.
Anders Kasselstrand från Kasinge i samtal med Simon Halling Ekmåne, skogsrådgivare på Hushållningssällskapet.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!