Börje Gunnevik är bosatt i Stoerö i Vetlanda men har sina rötter i Kråkshult.

– Mina föräldrar växte upp i Stora Bjälkerum och Åsa, säger han.

Han minns hur han som sexåring stod innanför dörren på herrgården i Qvill. Far arbetade i skogen och skulle hämta sin lön av brukspatronen. Börje blev tillsagd att stå kvar där han stod.

Artikelbild

| De gamla arbetarbostäderna i den pampiga byggnaden som fram till slutet av 1930-talet även inhyste en affär.

Intresset för bygden har levt kvar och det ledde förra året fram till en nästan 400 sidor tjock bok om Fagerhults herrgård.

– Jag började skriva för barn och barnbarn men efter påtryckningar att jag inte fick behålla det här för mig själv blev det en bok, förklarar han.

En gång fanns det 15 torp under Fagerhult med sina 45 hektar åkermark. Idag växer skog på åkrarna och alla torp utom tre är rivna.

Lagom till Kråkshultsdagen den 22 juli, släpper Börje sin andra bok om Qvill, socknens andra herrgård.

Artikelbild

| Brukspatron Nils Hobro på sin häst.

Under 14 år har han samlat materiel och träffat personer som på olika vis har en anknytning till herrgårdarna, vilka båda var stora arbetsgivare.

Folk har berättat och visat fotoalbum.

Artikelbild

| Snickardetaljer styrker skönheten på de gamla och stora byggnaderna.

En av dem han träffat är brukspatrons barnbarn, som idag är i 80-årsåldern.

Med hjälp av hembygdstexter och folkrörelsearkivet på länsmuseet i Jönköping har materialet till boken växt fram.

Artikelbild

| Huggna kantlagda stenar i den djupa kanalen vid platsen där kvarnen låg imponerar.

Vattnet gav Qvill dess storhet. Vid vattnet byggdes en kraftstation, sågar, pappersbruk, pensionat, mejeri, kvarn, oljeslageri och tidigare en smedja. Det fanns ett mejeri, affär, fiskodling, hönseri, svinhus, lagård och stall.

Runt 1874 bodde det 116 personer bara i Qvill och på dess gårdar.

Artikelbild

| Börje Gunnevik vid det gamla pappersbruket som många tror var en ladugård.

I Qvill står de flesta byggnaderna kvar. Idag är ägorna uppdelat på sex ägare.

För den som gillar byggnadshistoria är det en skatt att få gå omkring bland husen. Mäktigt stora med snickardetaljer att avundas, invid en djup kanal med huggna lagda stenar och stenvalv i precision. Tillsammans ger det en oerhörd respekt för dåtidens kunskap, enorma slit och precision.

Den sista brukspatronen Nils Hobro ägde herrgården från 1913 till 1961.

– Han ägde även Pauliström och bodde där tills han flyttade hit 1932.

Herrgården kom därför att att användas som pensionat en period. I detta fanns 12 rum.

– De hade ringklockor på rummen och när man ringde sprang servitriserna, berättar Börje.

På lördag leder han en kulturvandring i Fagerhult, då många krävt en repris på den som var i tidigare i våras. Samling sker vid Lilla Bjälkerum.