Intresset från allmänheten var stort inför öppningen av Rusta i Coops tidigare lokaler. Vimmerby Tidning var förstås på plats.
För Vimmerbys stadskärna kan det inte anses annat än utmärkt att den gamla butikslokalen, en gång Vimmerbys första lågprisvaruhus Domus, rustats upp och att en ny butik etablerar sig. Hade den förblivit tom hade det inte varit bra. Tomma lokaler betyder mindre genomströmning av människor, vilket påverkar andra butiker också. Det här är alla som driver butik fullt medvetna om. Senare på öppningsdagen var jag på en annan lågpriskedja och även där hörde jag positiva tongångar, tongångar som menade att om den nyöppnade lågpriskedjan drar människor till Vimmerby så är det bara bra.
I viss mån går det att jämföra med Vimmerby som bilhandlarstad. Eftersom Vimmerby traditionellt haft många bilhandlare och under en tid i princip alla bilmärken, så har det dragit till sig människor betydligt längre ifrån än vad som kanske är normalt för en stad i Vimmerbys storlek.
Det är samma logik med restaurangverksamhet. Ett kluster med restauranger på samma plats är alltid bättre än enstaka restauranger utspridda. Att se en nyöppnad restaurang i närheten av en annan som konkurrens är naturligtvis ett sätt att se det. Men jag tror man snarare ska se det som att många restauranger på samma ställe skapar ett större utbud, vilket i sin tur drar mera människor till just den platsen. Ett bra exempel på det är Ågatan i Linköping som är full av restauranger och barer vilket skapar ett stor publikt intresse. Det kan emellertid vara på sin plats att understryka att det i Vimmerby inte rör sig om några stora avstånd inne i stadskärnan.
Jag ringer till Vimmerby Handels ordförande Beathe Skaate. Hon är ute på en guidad cykeltur, vinden susar i högtalaren när vi pratar. Beathe Skaate säger att hon är mycket nöjd med att gamla Coophuset fått in en ny butik. Hon är också inne på samma linje som jag – att det gagnar handel i Vimmerby i stort. ”Nyetablering centralt är bra för all handel. Dessutom är det ett bra varumärke som i sig drar folk till stan", säger hon.
Beathe Skaate i Vimmerby Handel är nöjd. ”Nyetablering centralt är bra för all handel. Dessutom är det ett bra varumärke som i sig drar folk till stan", säger hon.
Vadstena är precis som Vimmerby en sommarstad som drar mycket turister. Invånarantalet är ungefär hälften och möjligen drar Vadstena turister under en större del av året, men i övrigt är de två kommunerna ganska jämförbara. När jag i slutet på nittiotalet arbetade för Corren i Vadstena ville en lokal matbutik flytta ut från sina lokaler och bygga nytt och större lite utanför centrum. De ville bland annat kunna bygga en ordentlig parkering. Matbutiken var populär och drog mycket folk. De andra butiksägarna blev oroliga över att tillströmningen av människor skulle minska och var därför emot att kommunen skulle ändra detaljplanen och gå med på bygget. Kommunen hörsammade oron och beställde en extern utredning på vad flytten skulle innebära och svaret var att flytten förmodligen skulle innebära att en eller möjligen två butiker skulle behöva stänga igen.
Ärendet drogs i långbänk, men slutligen gick kommunen på den lokala matbutikens linje och beviljade bygglovet. Mig veterligen har det inte påverkat Vadstena handel menligt. Men eftersom jag vet att minnet är både dynamiskt och emellanåt bedrägligt ringer jag dåvarande kommunalrådet Anders Agnemar (C) och frågar hur det går med handeln i centrala Vadstena nuförtiden. ”Min uppfattning är att det går mycket bra”, säger det tidigare kommunalrådet. ”Vi har bland annat en klädaffär för herrar och en annan för damer som drar mycket folk till stan.”
Fler restauranger på samma plats skapar större utbud, vilket i sin tur drar mer folk.
Den externa utredaren hade alltså fel, och jag tror det berodde på att de räknat utifrån ett slags status quo, att inget skulle förändras utöver att matbutiken flyttade ut, men så är det aldrig, allt förändras alltid. I Vadstenas fall startade butiker inriktade på turismen och så var en lucka fylld och de andra butikerna kunde fortsätta med sin verksamhet trots att den publikdragande matbutiken flyttat fem hundra meter från centrum.
Avslutningsvis bör jag förtydliga förra veckans krönika om hur jag såg på strömavbrottet. Det stämmer att jag klarade det bra och att jag förmodligen skulle klara de 72 timmar som myndigheter menar att vi bör klara. Det stämmer också att jag i viss mån levde upp inför utmaningen. Det hindrar emellertid inte att det ställer till stor skada för de lokala industrierna. Och det är mycket allvarligt och bör byggas bort så snart som möjligt. Det får inte vara så att företag drar sig för att etablera sig på landsbygden om det inte går att garantera en ordentlig strömförsörjning. Det glömde jag att skriva.
