Poesi
Paul Celan
Det sena verket
Övers. Anders Olsson
"Efterkrigstidens mest lysande stjärna i den tyskspråkiga poesin." Så beskriver Anders Olsson poeten Paul Celan i samlingsvolymen "Det sena verket". I boken har Olsson samlat och översatt rubbet av Celans sena poesi. Förstummad möter man dikter som i sin avskalade enkelhet, sin glödande passion och sitt stora allvar tar struptag på en. Olsson protesterar vildsint mot att Celan mot slutet av sitt liv skulle ha tystnat poetiskt. Bokens 400 dikter bevisar hans tes.
Paul Celan var tyskspråkig rumän och flyttade efter andra världskrigets slut till Paris där han också blev kvar. Han försökte på 1960-talet två gånger knivmörda sin hustru. Han stack en kniv i lungan på sig själv och han tvångsintogs på dårhus innan han en aprildag 1970 kastade sig i Seine och dog. Då var han 50 år. Men trots livstragiken behöll han skaparkraften in i det sista. Med nuet som utgångspunkt gick han in i det allmängiltiga lika väl som i det personliga.
Mitt råd är att först läsa Anders Olssons efterord. Det ger en utmärkt handledning till Celans liv och författarskap. Där finns den viktiga analysen inte bara av texterna utan också av tiden. Där berörs också Celan mest kända dikt "Dödsfuga" – den som tidigt visade att det gick att sätta ord på Förintelsen. Medredaktör till boken är poeten Gabriel Itkes-Sznap. Han slår i sitt förord fast något avgörande: Celan är inte fortfarande aktuell, det är vi som äntligen börjar hinna fatt honom.