Oklart läge för nationalskatt

Ska nationalskatten "Batavernas trohetsed" gå förlorad för Nationalmuseum och lånas ut på obestämd tid till Amsterdam? Konstakademiens beslut kan påverkas av juridiska oklarheter kring målningen.

Målningen "Batavernas trohetsed till Claudius Civilis", av Rembrandt Harmensz van Rijn. Arkivbild.

Målningen "Batavernas trohetsed till Claudius Civilis", av Rembrandt Harmensz van Rijn. Arkivbild.

Foto: Jurek Holzer / SvD / TT

Konst2023-10-30 15:45

Den har hängt på Nationalmuseum i Stockholm sedan 1864, och kunnat beskådas av allmänheten sedan 1866. Men nu finns det risk för att Rembrandts berömda målning "Batavernas trohetsed till Claudius Civilis” försvinner från Sverige för första gången sedan 1700-talet. På kvällen den 30 oktober ska beslut tas av Konstakademien om målningens framtid.

– Man schackrar med ett av våra viktigaste kulturarv. Det riskerar att bli en kulturskandal som spiller över på Konstakademien men också på Nationalmuseum och kulturdepartementet, säger Carl-Johan Malmberg, som har skrivit en bok om tavlan och som själv är hedersledamot i Konstakademien sedan 2016.

Kan bordläggas

Carl-Johan Malmberg hoppas på att frågan bordläggs, eftersom det finns en juridisk problematik kring målningen som inte är helt utredd.

– Den donerades i ett gåvobrev 1798 till Konstakademien. Jurister tittar på det där och det har gjorts en utredning där man har kommit fram till att den har ett slags stiftelsefunktion, målningen är i sig ett slags stiftelse. Det är inte säkert att Konstakademien äger målningen, det är snarare så att vi förvaltar den, säger han.

Karin Sidén, museichef på Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm, är en av dem som i ett debattinlägg i DN har kritiserat att Konstakademien "inte följer gängse kutym" när det gäller depositioner, utan att man från 2018 började kräva Nationalmuseum på pengar för tavlan.

– Att en konstinstitution som säkert har behov av pengar – Konstakademien – kräver pengar i en sådan här storleksordning från en annan konstinstitution som också har en svår ekonomi – det är inte ett så lyckat upplägg att man börjar pressa varandra i ett svårt läge, säger hon.

Ointresse

Elisabeth Alsheimer Evenstedt, Konstakademiens ständiga sekreterare, har tidigare uppgett för Svenska Dagbladet att Akademien har haft kontakt med kulturrådet och kulturdepartementet för att få stöd men att det inte har gett något.

Vissa av Akademiens ledamöter har uttryckt åsikten att ett utlån kanske kunde råda bot på statens ointresse. Men det anser inte Carl-Johan Malmberg.

– Den har varit en del av svenskt kulturliv i tre sekler och enkelt talat: den får inte lämna Sverige.

Per Hedström, tf överintendent på Nationalmuseum, har dock inget att invända mot att målningen lånas ut till Rijksmuseum i Amsterdam – men i så fall bara under en kortare period som två år.

– Vi har bra relationer med Rijksmuseum och om det görs under en begränsad period ser jag inget konstigt med det. Men förutsättningen är att det är under en klart avgränsad tid. Vi vill ju visa den på Nationalmuseum framöver, säger han.

TT har sökt Kulturdepartementet utan att få svar.

Fakta: "Batavernas trohetsed"

"Batavernas trohetsed till Claudius Civilis” har hängt på Nationalmuseum sedan 1864. Målningen beställdes till det nybyggda rådhuset i Amsterdam och hängdes upp 1662. Men beställarna var missnöjda med verket, som skulle vara en symbol för den fria republiken, och den stora duken skickades i retur till Rembrandt för att han skulle justera den.

I stället för att återplacera den beskar Rembrandt målningen, som ursprungligen mätte 5,5 x 5,5 meter. Han sålde det centrala partiet till en privat köpare.

Efter ett antal försäljningar kom målningen i slutet av 1700-talet till Sverige som arvegods. Den deponerades på Konstakademien i Stockholm år 1780 och hängde i målarsalen där konststudenter kunde studera den.

Rembrandts målning blev senare Konstakademiens genom en donation 1798 av Anna Johanna Peill, född Grill, änka till herr Henrik Wilhelm Peill.

Länge hängde målningen på Nationalmuseum utan att det fanns något avtal med Konstakademien. När museet renoverades lånades tavlan mellan 2015 och 2018 ut till Rijksmuseum i Amsterdam, National Gallery i London och till Göteborgs Konstmuseum. Men 2018 tecknades ett avtal som innebar att Nationalmuseum fick låna verket för motsvarande 400 000 kronor per år.

Målningens motiv utgår från den romerske historikern Tacitus berättelse om batavernas uppror mot de romerska kolonisatörerna år 69–70, under ledaren Claudius Civilis.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!