Debatten om transporter rör för det mesta vägar och järnvägar. Naturligtvis är det angeläget att investera där. Det är Kalmar län ett tydligt exempel på. Men jag vill här peka också på sjöfartens och hamnarnas betydelse.
Sverige har drygt 200 mil kust med mellan 50 och 60 hamnar utefter kusterna och i de stora insjöarna. Det finns de som anser att vi har för många hamnar och att staten ska peka ut vilka hamnar som ska prioriteras. Det anser jag är ett felaktigt synsätt. De hamnar vi har idag har en stor konkurrensfördel som måste utvecklas.
Jag kan se att det samlade transportarbetet ökar. Men ökningen sker på vägarna. Sverige är trafikmässigt utformat som en tratt där väg- och järnvägstrafik i mycket hög utsträckning samlas från stora delar av Sverige till landets sydliga delar. Det innebär att trafikbelastningen på de södra regionerna ökar och att behovet av investeringar och underhåll ökar i ännu högre grad i dessa regioner. Samtidigt får vi stora miljöproblem och trängsel som i sin tur innebär att det blir svårare att lösa våra transportbehov.
Lösningen är som jag ser det att vi måste minska transportbelastningen på vägar och järnvägar i södra Sverige genom att så tidigt som möjligt överföra godset till sjöfart. Det gör vi genom att använda vår stora tillgång av hamnar utefter Sveriges långa kust och i de stora insjöarna.
Inför socialdemokraternas partikongress i höst genomförs ett så kallat rådslag där partimedlemmarna har möjlighet att vara med och påverka politiken på ett antal viktiga områden. Ett av dessa rådslag har som tema det gröna folkhemmet. De idéer jag har redovisat i det här inlägget har jag också fört fram i rådslagsarbetet. Jag kommer att fortsätta verka för att sjöfartens och hamnarnas roll uppmärksammas i socialdemokraternas arbete med att utforma framtidens transportpolitik.
Krister Örnfjäder,
Västervik,
riksdagsledamot för
socialdemokraterna
ledamot i trafikutskottet
Nyheter
Bostad
Affärsliv
E-tidning
Kultur & Nöje
Övrigt
