Riksbankens skäl att höja räntan en gång till försvagades på marginalen av den oväntat låga inflationen i oktober som Statistiska centralbyrån (SCB) presenterade i tisdags, enligt Mattias Persson.
Men de åtta räntehöjningarna från 0 till 4 procent sedan våren 2022 räcker ändå inte, tycker han.
– Riksbanken har mer att göra i närtid, säger han.
"Skulle vara ett misstag"
Det främsta skälet är att den underliggande inflationen – där man har rensat bort ränteeffekter och energipriser – på 6,1 procent fortfarande är betydligt högre än inflationsmålet på 2 procent, resonerar Persson.
Han tillägger att oktobersiffran dessutom bara är en enskild månad där det går åt rätt håll efter alla negativa inflationsbesked tidigare under året.
Om Riksbanken gör misstaget att inte höja en gång till är risken stor att inflationen börjar gå åt fel håll igen, enligt chefsekonomen.
Att Riksbanken skulle kunna ta paus i räntehöjningarna och i stället öppna dörren för en höjning i februari tror han inte skulle fungera.
– Det tror jag skulle vara ett misstag, säger Persson.
Han tror i stället att Riksbanken måste höja nästa vecka och dessutom göra klart att det inte går att utesluta en höjning till nästa år.
– Vi har inte fått inflationen under kontroll ännu. Det är att riskera svensk ekonomi, säger Persson.
Vändning till midsommar
Men det blir en tillfällig räntetopp – ungefär ett halvår, enligt chefsekonomen. Redan i juni 2024 måste Riksbanken troligen göra helt om och börja sänka räntan – om bankens inflationsprognoser håller, spår han.
– Lagom till sillen, lagom till midsommar, kommer vi att ha en riksbank som sänker, säger han.
Sedan går det snabbt nedåt, till omkring 2,50 procent i styrränta i slutet av 2025, enligt Persson. Han utesluter inte att det till och med kan behövas ännu mer sänkningar.
För svensk ekonomi väntar efter de rekordsnabba räntehöjningarna – som äter upp köpkraft och har skapat en tvärnit i byggsektorn – en tuff period. Swedbanks ekonomer spår två år i rad med minskad bruttonationalprodukt (BNP). Och arbetslösheten väntas lyfta upp till en topp på 8,5 procent nästa år.
Bostadspriserna kommer i detta klimat fortsätta nedåt med cirka 5 procent från dagens nivåer. Någon vändning uppåt där väntas inte förrän realinkomsterna ute bland hushållen vänder uppåt och räntesänkningar kommer till sommaren 2024.