– Det är pengar i sjön och kommer inte skapa bättre förutsättningar för miljön, säger vd Pär Dalhielm till TT.
I oktober presenterade EU-kommissionen sitt förslag till ett nytt avloppsdirektiv. Paketet innehåller en rad åtgärder som ska reglera uppsamling och hantering av avloppsvatten. Nu ska medlemsländerna lämna in sina synpunkter.
– I många delar innebär det här väldigt bra saker, det skärper en hel del krav som skapar god miljönytta, säger Pär Dalhielm.
Som positivt nämner han bland annat att förslaget innehåller skrivningar om att läkemedels- och kosmetikaindustrin nu ska vara med och finansiera en mer avancerad rening i reningsverken.
Drabbar mindre kommuner
Men från Svenskt vattens håll ser man också betydande risk för att invånare i mindre svenska kommuner och tätorter skulle kunna få höjda vattenavgifter på upp till cirka 1 000 kronor per person och år om förslaget som det ser ut i dag klubbas igenom.
Anledningen till detta stavas kväverening. Kommissionen vill införa ett generellt krav om att avloppsvattnet ska renas från kväve, som annars riskerar att skapa övergödning i havet. En rimlig åtgärd för majoriteten av medlemsstaterna, anser Dalhielm.
– Men Sverige står för 40 procent av alla sjöar och vattendrag i Europa vilket gör att vi till stor del har en naturlig rening av kvävet innan det hamnar i havet. Man kan säga att Sveriges många sjöar utgör en naturlig bromsverkan där naturen egna förmåga till kväverening är mycket god, att införa konstgjord rening via ökade krav på reningsverken kommer inte tillföra mer miljönytta i praktiken, bara höga kostnader, säger han.
– Exempelvis behövs inte kväverening för att skydda Östersjön norr om Norrtälje eftersom de biologiska processerna fungerar annorlunda i vårt nordliga och kyligare klimat, jämfört med övriga Europa.
Enligt Svenskt vattens beräkningar skulle kravet, om det blir verklighet, innebära en total kostnad på mellan fyra och sju miljarder kronor per år för Sveriges del.
I praktiken skulle dock kostnaden sannolikt slå olika hårt mot olika kommuner. I till exempel Stockholm har man redan system för kväverening och då behövs inga större investeringar på den punkten.
På andra håll, som i norrländska kommuner och inlandet, kan avgifterna bli högre. Det har delvis att göra med att invånarna är färre, vilket ger en högre summa per person.
– Och om vi tar inlandet som exempel så har man ett kallt klimat där kvävet inte utgör någon negativ miljöeffekt, säger Pär Dalhielm.
Oroas av ordförandeskapet
Hos Svenskt vatten vill man se att Sverige får undantag eller att skrivningen om kvävereningen ändras.
Samtidigt finns en oro för att det svenska ordförandeskapet – som inleds 1 januari nästa år – lär påverka regeringens förmåga att driva sin egen linje.
– Vår skyldighet som ordförande är ju att försöka kompromissa fram ett bra förslag för EU:s räkning och det innebär ju att att vi får svårt att driva vårt lands ståndpunkter, säger Pär Dalhielm.