Konsultbolaget Sweco, med många i elbranschen som sina kunder, har försökt räkna på effekterna av olika scenarier, alternativ som ofta är uppe i debatten kring de höga elpriserna.
De olika alternativen är mer eller mindre orealistiska att genomföra på kort tid, de närmaste året/åren.
– Men det är ett sätta att försöka hålla isär de olika scenarierna, säger Conny Udd, divisionschef Sweco Energy & Industry.
Faller mest
Mest skulle elpriserna falla, i storleksordningen 1:30 kronor per kWh, om export- och importkablarna till utlandet stängdes ned, en slags elnationalism, enligt Swecos beräkningar av åtta olika scenarier. Det är en kortsiktig lösning som, förutom att Sverige blir mer sårbart, knappast är någon vinnande metod för att få investerare att satsa på ny elproduktion i Sverige om exportmöjligheterna stryps.
Men det visar ändå på vilken stor påverkan elpriserna i vår omvärld har på de svenska priserna.
På samma vis skulle en återgång till normala bränslepriser på världsmarknaden, främst gas och kol, sänka elpriset i Sverige med runt 90 öre/kWh, vilket inte är något vi styr över, utan närmast är att betrakta som de "Putinpriser" vi har nu.
Stigande priser
Minst priseffekt, i norra Sverige till och med stigande priser, får förslaget som flera politiska partier på högerkanten lyft, att slopa de fyra elområdena och göra ett enda elområde av Sverige samtidigt som överföringskapaciteten är obegränsad. Då sjunker priset i södra Sverige med runt tio öre medan det stiger i Norrland med runt 50 öre/kWh.
Inte jättestor priseffekt får heller ny kärnkraft och/eller havsbaserad vindkraft, sol eller kraftvärme. Det ger enligt Sweco en prissänkning, grovt räknat 20–30 öre per kWh, förutsatt att de andra parametrarna hålls oförändrade.
Men, å andra sidan, Sverige behöver kraftigt ökad elproduktion de närmaste 20–30 åren för att klara av elektrifieringen av samhället. All ny elproduktion behövs, är budskapet från allt fler eldebattörer, och att ställa dem mot varandra är dumt.
– Vi behöver mer av allt, säger Conny Udd.
En försvarsbudget
Sweco har också räknat på de enorma investeringskostnaderna som Sverige står inför för att klara det uppskattade behovet fram till 2050 när elbilarna blir fler, industrin ska bli grönare med mera.
1 800 miljarder, eller 60 miljarder kronor per år, har konsultbolaget räknat fram som nödvändiga satsningar på mer elnät och ny elproduktion.
– Det är en gigantisk summa. Ungefär som en årlig försvarsbudget, säger Conny Udd.
Ovanpå det kommer energilagring som väntas bli nödvändigt.
– Så troligtvis blir det ännu dyrare, säger han.