Många svenska företag är intensivt beroende av immateriella värden, till exempel patent- och designrättigheter i industrin, programkod för datorspel samt upphovsrätt för film och musik. I Kalmar län finns 29 500 jobb i företag som förlitar sig starkt på immateriella rättigheter. Det rör sig typiskt sett om jobb högt upp i värdekedjan, i exportberoende företag. Dessa företag bidrar även med 34 miljarder kronor till regionens ekonomi, i form av ökad brutto regionalprodukt.
Samtidigt finns tyvärr omfattande problem med immaterialrättsintrång. Om ett svenskt företag lanserar en ny möbel, som tagit lång tid att designa och skapa, kan det bara någon vecka senare dyka upp plagiat av samma möbel som säljs online av illegala aktörer, ofta via Kina. Ett annat exempel är att nästan en halv miljon hushåll i Sverige betalar för illegala IPTV-tjänster. För varje abonnemang går pengar till den organiserade brottsligheten, medan laglydiga aktörer på TV-marknaden just nu kämpar för sin överlevnad.
Enbart i Kalmar län är det uppskattningsvis 1 800 jobb som trängs undan av piratkopiering och varumärkesförfalskning, visar en aktuell analys av tankesmedjan ECEPR i samarbete med Nätverket för en modern immaterialrätt. Det är nära 2,1 miljarder kronor i ekonomiskt värde, som trängs undan i Kalmar län av piraterna. Därmed minskar också de samlade skatteintäkterna med 550 miljoner kronor.
En politik som är inriktad på att stärka skyddet för immateriella värden kan bidra till att Sverige åter får fart på ekonomisk utveckling och jobbtillväxt. Det är också en grön tillväxtpolitik. Om en del av de hundratusentals som idag köper illegal IPTV skiftar om till legala TV-tjänster skapas mera ekonomiska värden, men det sker ingen ytterligare miljöpåverkan. En designermöbel tar inte nödvändigtvis mera resurser att producera, men har ett större värde än massproducerade eller plagierade varianter. Kriminella aktörer som producerar piratkopierade möbler följer inte heller några miljöstandards, till skillnad från laglydiga aktörer.
Tre viktiga förändringar behövs i Sverige. Till att börja med behövs fler åklagare med expertis inom immaterialrätt, liksom fler insatser från Polisen och Tullverket. Informationskampanjer behövs både i skolor och riktade till allmänheten, som förklarar hur immaterialrättsbrott underminerar ekonomin och jobben, samtidigt som kriminella berikas. Till sist behöver det bli enklare att stoppa de illegala tjänsternas tillgång till svenska konsumenter genom administrativ blockering.
Med rätt reformer och ett ökat skydd för immateriella rättigheter kan färre jobb och mindre skatteintäkter trängas ut av kriminella, medan de laglydiga företagen får stärkta möjligheter till tillväxt.