Kosten kan göra andra kostnadsminskningar - Vimmerby Tidning - Kosten kan göra andra kostnadsminskningar
Mitt perspektiv - Micael Glennfalk

Kosten kan göra andra kostnadsminskningar

8. februari 2016 08:11

Vimmerby kommun har de senaste åren satsat på både barn och äldre; ny förskola och nytt vård- och omsorgsboende.

Konceptet Trygghetsboende är nära nog en realitet på Granen, Solgläntan och Frödala. Men vi behöver fler som kan göra vanliga bostäder lediga.

Maten är en central aktivitet, i många fall det som samlar de gamla till samtal och sällskap. En lunch kan ta 2-3 timmar i anspråk och betyder väldigt mycket. Personligen ser jag inte att besparingen man nu föreslår i kronor inte är tillräckligt, när de mäts med de problem som ett borttagande av gemensamma måltider innebär.

Här några bakgrunder och några förslag till lösningar:

• Stänger Vimmerby kommun matsalarna Solgläntan, Frödala och Norrskenet sparar man ca 1,3 miljoner kronor. Så mycket anser kostenheten att mat till 35 ätande kostar.

• Om Granen tar bort frukost och kvällsmat och endast serverar lunchmiddag sparas 390 000 kronor, Det är ca 18 som äter frukost och ca 15 som äter kvällsmat, som då får be hemtjänsten hjälpa dem med matlagning.

• Med lite transporter blir besparingen ca 2,0 Mnkr.

Ett problem i alla kommuner, och kanske främst Vimmerby, är att kommunens förvaltning organiserats så att det är täta skott mellan förvaltningarna. Kommunledningen har hela tiden försökt bryta upp detta, men när det kommer till budgetfrågor byggs barrikaderna upp igen. Man ser inte hela koncernen, utan bara sin egen förvaltning.

I ett företag hade man sett helheten, och letat; var gör det minst ont, vad gör det minst skada, var kan vi effektivisera bäst. För att krångla till det ytterligare; det innebär inte att man inom en förvaltning ständigt effektiviserar, exempelvis genom en ändrad skolstruktur som enligt mig är bra både för ekonomin och eleverna och i Gullringen-Djursdalas fall inte har större inverkan på samhällsutvecklingen. Båda orterna är bra bostadsorter även utan skola.

Men ser vi på Kostenheten så servar den i huvudsak äldre, förskolebarn och skolbarn. Var kan vi då hitta effektivt 1,7 Mnkr, och ha kvar maten till de äldre?

Förflyttar vi oss från den sociala omsorgen till skolans värld hittar vi följande kostnader:

• Stänger förskolan 4 veckor istället för 3 veckor sparar kosten 83.000 kronor.

• Om förskolans personal får göra frukosten till barnen, istället för att kostenheten ska skicka en person eller fler fram och tillbaka till förskolorna, så sparar vi 1,2 miljoner kronor. Det kan ge en ökad personalkostnad på BUN, men det kan också inrymmas. Frågor: Är det möjligt att tillsammans med barnen skapa och duka fram barnens egen frukost? Hur gör de på de privata förskolorna?

• Om vi bara gör detta 2ggr/vecka så sparar vi 540.000 kronor. I princip kostar frukosthanteringen för kosten 90.000 per förskola och år.

• Visste ni att kosten ordnar all mellanmålshantering på förskolorna? En privat förskola har ingen kostenhet som serverar. Det fixar personalen själva. I Vimmerby kostar dettas 620.000 kronor per år. Eller 45.000 kronor per förskola och år.

Vi kan förflytta oss till Fritidshemmen och där har vi samma hantering och kostnader. Varför är det så i Vimmerby? Varför har man en särskild kostenhet som serverar förskolor och skolor? Ja, gäller det tillagningsskök och lunch/middag är det naturligtvis viktigt att det är kockar och kokerskor som fixar maten. Men mellanmål och frukost?

Här har vi ett problem. Skolförvaltningen säger att duka frukost och mellanmål inte ingår i förskolepedagogers kompetensområde (man tog ju bort barnskötarna). Kommunen tvingas fixa nya tjänster till detta. Oerhört dyrt och tidsödande. Nu protesterar säkert förskolepersonalen och säger att man går på knäna, har för lite folk redan, att man inte kan ha både pedagogisk verksamhet och fixa fram frukost. Samtidigt säger skolan att man betalar för mycket till kostenheten.

Jag tror det går att implementera frukost och mellanmål inom förskolans eget hägn. Det handlar om hur man organiserar, hur man kreativt kan få barn att medverka. Det är ungefär som när jag föreslog att skolbarnen skulle plocka upp papperen efter sig på skolgården. Svaret från skolan var; barnen ska undervisas, inte plocka papper. Man såg inte alls den fostrande, pedagogiska delen att just städa efter sig.

Sammantaget ser jag att det är i skolförvaltningen man behöver ett omtänk. Också när det gäller sin egen administrativa organisation, sina overheadkostnader. Väldigt lite är taget där i den blivande nya skolstrukturen. Klarar inte majoriteten detta anse jag att man måste ta in hjälp utifrån, som kan genomlysa skolförvaltningen.

Att sedan Kostenheten måste förstå att 200-400 kronor produktionskostnad (utan livsmedeinräknat) per portion mat är för mycket. Det måste leda till ett omtänk. Man måste då i socialnämnden överväga och relatera dessa kostnader till andra sätt att arbeta: lägga ut matlagningen på restauranger, samverka med skolkök, restauranger etc. Hur använder man sociala arbetsplatser i mathanteringen?

Man ska veta att det är ett knivigt läge mellan tjänstemän (heltid) och politiken (fritid). Tjänstemän presenterar sina förslag men frontar aldrig utåt, det får politiken göra och ofta står man där som en sköld och får ta smällen. Många klarar inte det, klarar inte att sätta sig in i professionen. Man har också för liten kunskap för att klara matchen mot sina tjänstemän. Och tjänstemännen vill sova gott, de vill inte fronta i media. Det är i sådana lägen man ska ta in en utomstående fackkunskap för att betrakta förslagen och den organisation som är uppbyggd. I fallet med kosten är jag ganska säker på att nuvarande organisation – där kosten gör allt åt BUN och socialen – är dyr och ineffektiv.

Det borde vara flytande gränser och inte barrikader.