Kommunfolk lever inte i ett parallellsamhälle - Vimmerby Tidning - Kommunfolk lever inte i ett parallellsamhälle
Mitt perspektiv - Micael Glennfalk

Kommunfolk lever inte i ett parallellsamhälle

4. november 2016 14:19

Lokal Attraktionskraft är namnet på en satsning Vimmerby kommun gör med bland annat bidrag från Tillväxtverket.

Både kommunchefen Carolina Leijonram och kommunalrådet Tomas Petersson (m) skriver i sina bloggar hur viktigt det är. Och så ger man naturligtvis beröm till näringslivet. Och förväntar sig också att både ledarskribenten i Vimmerby Tidning och hemvändande landshövdingen Kristina Alsér ska hjälpa till och dra i det arbetet.

Jag tycker det är ett viktigt arbete. Var själv med och skrev ansökan om ekonomiska medel från Tillväxtverket. Däremot tycker jag att både kommunchefen och kommunalrådet missar målet lite i sina bloggar. Att media kan vara påfrestande skriver jag under på. Väldigt påfrestande vilket inte minst lokala politiker får erfara. Men det är knappast medias roll att vara draglok. Eller att vara inställsamma.

Det är inte heller näringslivets roll. Näringslivet är sig själv närmast och kommer att beskriva upplevelsen av att verka i kommunen som positiv – om den är positiv. Om den är negativ blir den beskriven negativt.

Både kommunchefen och kommunalrådet vill ha verkstad. Näringslivet lokalt i Vimmerby har ställt upp i alla tider. Alla kommunalråd, inklusive mig själv, har fått positiv respons av just näringslivet. Ljunghälls VD Hans Linnér är ett lysande exempel på en VD som är mån om att det går bra för kommunen. Också Jocke Johansson, VD på ALV och Henrik Dunge, VD på Åbro responderar positivt när det behövs dialog med kommunledningen. Jag upplevde inte, med något undantag, att näringslivet var avogt inställda till dialog och samverkan med kommunen under min tid. Tvärtom.

Jag tycker därför att kommunledningen borde vända blickarna in i sin egen verksamhet. Vad är det som påverkar näringsliv och tillväxt i det kommunala agerandet?

Svaret på den frågan är i många fall myndighetsutövningen. Och den har två sidor. Den ena sidan är att skapa säkerhet för tredje man under en rättssäker, konkurrensneutral handläggning. Den andra att ha en lösningsorienterad, lyhörd och förstående attityd som innebär att företagaren tycker det är trevligt att arbeta tillsammans med kommunen. Man misslyckas fullständigt om kommunala tjänstemän skapar rädsla, undfallenhet och en mentalitet som att ”jag skiter i vilket, det går inte att prata med dem, de har ingen förståelse…”

Att myndighetsutövare inte har utbildning i kommunikation med sina kunder är en sak, det kan man fördra. Men man måste förstå, trots att det är riksdagsbeslut som styr deras vardag, att man verkar på en lokal marknad med de förutsättningar som finns här och att företagarna är minst lika duktiga som de själva på att få fram vad lagen kräver, och vad lagen inte kräver. Det går inte att lägga in sina personliga åsikter som handläggare av vare sig bygglov, livsmedelshantering, alkoholhandläggning, räddningstjänst, etc. Det är ju uppenbart genant och skapar misstro, om handläggare avslöjas med att inte ha grund för sin handläggning i riksdagsbeslut och lagstiftning.

Sålunda är varje överklagande som myndigheten/kommunen förlorar hos länsstyrelsen ett misslyckande. Varje handling som inte har stöd i lagstiftning, och som inte är lösningsorienterad utan problemskapande, är underlag för en fortsatt negativ inställning och attityd.

Kommunens tjänstemän lever inte i ett parallellsamhälle, där man kan stå och titta på näringsliv och samhällsmedborgare ”där ute” och säga att ”ni behöver bättre attityder för Vimmerbys bästa”. Ska man kroka arm så ska man göra det på riktigt. När nu ledarskapsutbildningen är klar; starta upp en fortbildning för myndighetsutövarna som utgår ifrån företagandets vardag, så vi verkligen tar ett steg framåt.

Det är också viktigt att tjänstemännen inte förmedlar en känsla hos medborgare och företagare som jag tror många har efter att ha legat inne på exempelvis ett sjukhus; ”jag törs inte klaga på vården, då blir det skit nästa gång…”.

Den känslan lever idag.

Lägg till kommentar