Ingen vill väl sälja Tallholmen? - Vimmerby Tidning - Ingen vill väl sälja Tallholmen?
Mitt perspektiv - Micael Glennfalk

Ingen vill väl sälja Tallholmen?

5. december 2016 06:00

Pessimister tror på höjda räntor. Det finns de som i insändare efter insändare varnat för höjda räntor i snart tio år. I nästa andetag har de varnat för Vimmerby kommuns upptagna investeringslån.

Själv tillhör jag dem som inte tror på ett högräntesamhälle i en så globaliserad värld som vi lever i. Inflationen kommer att vara låg så långt vi kan se. När riksbankens chef Stefan Ingves beskriver hur han ska få upp minusräntan till över noll så tror han på årsskiftet 2018-2019 men säger samtidigt: ”Sverige är en liten, öppen ekonomi som inte kan avvika från övriga världen.” Och i övriga världen är räntorna extremt låga. Få tror på höjda räntor i västvärlden, trots både Brexit och Trump. Äldre minns de tioprocentiga räntorna för 30-40 år sedan och tror de ska komma tillbaka. Men världen såg annorlunda ut då. I Vimmerby får kommunen idag pengar om man lånar upp av Kommuninvest, och sätter kommunen in pengar hos Nordea får man betala ”insättningsavgift”. Jag förstår att många tycker det är bakvänt… Om framtiden kan ingen sia, självklart, samtidigt kan kommunen inte sitta passiv. Man måste agera och investera efter en tanke, baserat på ett antal år framåt. Om vi inte ska investera när räntan är låg för att vi tror den ska höjas, ja då kan vi definitivt inte investera om det skulle inträffa att räntan blir hög. Så pessimisten tycks utifrån sitt eget tankesätt alltid få rätt. Men priset är att utveckling uteblir. Världen utvecklas tack vare optimisterna.

Låt mig resonera kring Vimmerby kommuns skuldsättning.

Skulle du beskriva enbart dina skulder när du beskriver din ekonomi eller skulle du också ta med dina tillgångar? Tyvärr sker det förstnämnda när redaktörer, politiker, insändarskribenter och för all del även kommunfolk beskriver Vimmerby kommuns ekonomi.

Då är alltså viktigt att ge rätt bild. För det första måste man dela upp ”kommunkoncernen” i de delar den består av: skattefinansierad verksamhet och kommersiell verksamhet.

När man beskriver att skattebetalarna är skyldiga 1,2 miljarder eller i runda tal 80 000 kr per invånare så är det fel, eftersom skattebetalarna i verkligheten är i skuld för en tredjedel av beloppet, ca 420 miljoner kronor. Resterande skuld har den kommersiella verksamheten som i samtliga fall har tillgångar som överstiger skuldbeloppet.

Först den skattefinansierade verksamhetens skuld: Ca 420 Mnkr varav de största är gymnasieskolan ca 130 Mnkr, Vimarhaga/Borghaga vård-och omsorgsboende ca 150 Mnkr, Lundens förskola ca 35 Mnkr och industrimark ca 65 Mnkr. Samtliga investeringar, undantaget möjligen fiberinvesteringen, är omsättningsbara tillgångar. D.v.s. skulden kan amorteras bort vid försäljning, framförallt om kommunen kvarstår som hyresgäst. Med de skattehöjningar som gjorts för att skapa medel till investeringarna kan den skattefinansierade kommundelen amortera mellan 15 och 30 Mnkr på sin skuld årligen. Om man har en budgettrogen driftverksamhet.

Den kommersiella verksamheten representeras av bl.a. Vimmerby Energi och Miljö, Vimarhem och Näs. Deras skuldbelopp är tillsammans resterande, d.v.s. omkring 800 Mnkr, varav de två största verksamheterna är Kraftvärmeverket Tallholmen samt Vimarhems bostadsbestånd.

För driftkostnader och amortering står kunderna, de som köper el, värme och betalar hyra. D.v.s. skattebetalarna är inte skyldiga något i dessa bolag. Däremot har man gått i borgen för lånen. En borgen som kan utlösas om t.ex. de värden bolagen har understiger lånen, och de sägs upp. I samtliga fall lär bolagen få tillbaka sina lånebelopp, och mer därtill, om deras tillgångar skulle säljas. I den kommersiella delen har, tvärtom vad som är undertonen i de skräckscenarier som målas upp, bolagen möjlighet till stora vinster i framtiden. Vemab har sedan många år bra vinster i sin el- och värmeverksamhet som kommit kommunens verksamheter till del, och Vimarhem har kunnat hålla anmärkningsvärt låga hyror. Kapaciteten att amortera inom bolagssfären, med dagens låga räntor, skulle kunna vara mellan 10-30 Mnkr årligen. Total amorteringskapacitet i kommunkoncernen, om driftbudget hålls, kring 40-50 Mnkr årligen! Det var ju just för att amortera som skatten höjdes. Verksamheternas del av skulden blir en fara först när kommunens tjänstemän inte lyckas hålla sin driftbudget.

Kommunen har i båda sina verksamheter, skattefinansierade och kommersiella, lyckats investera i en tid av låga räntor och förhållandevis billiga byggkostnader. Det kommer att betala sig i framtiden.

Vill ni ändå ta ned skulden snabbt; sälj allt det som det investeras i de senaste åtta åren och vi kommer helt plötsligt i botten av de skuldsatta kommunerna. Precis så skulle en villaägare göra om hon ville bli skuldfri. Frågan är bara vad hon skulle tycka om tio år när marknadspriset på hennes villa ökat, och hon inte hade den kvar? Ingen tror väl att Tallholmens kraftvärmeverk, som är nära hälften av hela låneskulden, blir mindre värt med åren om den underhålls väl?

 

Lägg till kommentar