Det fanns 52 poliser i Vimmerby... - Vimmerby Tidning - Det fanns 52 poliser i Vimmerby...
Mitt perspektiv - Micael Glennfalk

Det fanns 52 poliser i Vimmerby...

10. september 2016 10:47

När polismän som Eriksson, Säll, Jönsson, Hazard och Åkerström var i tjänst fanns det, har det sagts mig, 52 poliser på polisstationen utmed Kungsgatan i Vimmerby.

Där fanns utredare, kriminalare, trafikpoliser, gående patrullerande poliser och poliser som envisades med att jaga oss som körde trimmade mopeder på väg ut till Blombanan.

Alla brott blev utredda mer eller mindre. Man kände ”buset” väl så spaningarna var inte så omfattande tidsmässigt. Resultatet beskrev jag och andra lokaltidningsjournalister i Vimmerby på 70-talet när vi bevakade tingsrättens sammanträden.

Idag är det en annan tid.

Polisen har flyttat till Malmö. Kvar är kriminaliteten och statsskatten. Vi betalar till polisen men får inget tillbaka. Istället får företagen i kommunen lägga ut pengar på väktarbolag, eftersom ”buset” har blivit ännu värre, ännu fräckare, ännu våldsammare.  Försäkringsbolagen har höjt sina premier så pass att självrisken för en företagare blivit skyhög. Ett vanligt inbrott med skadegörelse för kanske 75 000 kronor är ingen idé att ta via försäkringsbolaget. Efter utredning hamnar de ändå någon tusenlapp under självrisken. Då lägger företagen ännu mer pengar på larm, bevakning, kameror och – fler vakter.

Hen tar tillbaka pengarna genom högre priser. Någon annan väg finns inte. Så i denna kedja betalar vi för något vi inte får, och får betala en gång till för att få en lightvariant av det vi tidigare betalat för. Till råga på allt tecknar vi en försäkring som i princip bara faller ut om företaget brinner ner…

Kvar finns också en usel moral, en usel attityd och nonchalans som yttrar sig i nedskräpning, skadegörelse, stölder, rån och en allmänt dålig inställning till vårt gemensamma.

”Ordning och säkerhet” har nya polisorganisationen avsvurit sig. Till och med Rikspolisstyrelsen har privatanställda vakter utanför, brott utreds av försäkringsbolag och privata jurister.

Bo Wennström, professor i rättsvetenskap vid Uppsala universitet utkom 2014 med boken ”Svensk Polis – Pusselbiten som inte passar in”. Han var en av dem som totalt sågade den nya polisorganisationen (trädde i kraft 1/1 2015) och som vi nu ser frukten av. I SvD skrev han då:

”Miljardsatsningarna på den svenska polisen under alliansregeringen måste ses som ett stort misslyckande. Trots att vi har fler poliser än någonsin tidigare har resultaten uteblivit och andelen uppklarade brott går till och med nedåt.”

Vi kan konstatera att den rödgröna regeringen inte heller fått ordning på den svenska polisen. Som i många andra fall har politikerna låtit i tjänstemännen styra; en av slutsatserna i boken är att de ansvariga politikerna abdikerade från sitt ansvar och överlät till topptjänstemännen att sätta agendan för omorganisationen.

Bo Wennström skriver vidare: ”Utredningen bakom den nya polisorganisationen har blint fokuserat på organisation och management. Den missade därmed något ytterst väsentligt, nämligen polisens särställning och hur den anförtrotts viktiga samhällsuppgifter som att upprätthålla ordning. Till det krävs befogenheter som att använda våld och tvång – befogenheter som ges i lag till ”polisman”, inte till myndigheten. Enskilda polismän har därför stor makt, vilket innebär en långtgående autonomi längst ut i organisationen. ”

När polisen lämnar över Vimmerby till privata väktare, så står väktarna utan de polisiära medel som lagen tillskriver dem. Vi blir helt enkelt tandlösa. Väktarna blir lätta att skrämma iväg eftersom ”buset” har alla befogenheter de kan komma på.

När nya polisorganisationen tillsattes så skulle också nya regionchefer rekryteras. Det räckte med vitsordade ledaregenskaper för att söka: ”allmänna ledarerfarenheter, att vara mål- och resultatinriktad och ha erfarenhet av förändring och utveckling”, löd kravprofilen.

Bo Wennström: ”Det låter kanske bra – till dess man inser att dessa polisområdeschefer ska vara kommenderingschefer vid särskilda händelser. Ta en högriskmatch i fotboll med förväntat huliganvåld, en allvarlig våldshandling eller ett terrordåd. Vid dessa tillfällen bildas en tillfällig organisation utifrån en bestämd plan. Då gäller det att kommenderingscheferna har rätt sinnelag och är operativt skolade. Det är inte säkert att de chefer som gjort karriär och är duktiga på till exempel målstyrning och budgetdisciplin också är bäst lämpade att leda kommenderingen vid sådana krävande insatser.”

För att återgå till inledningen och till Vimmerby:

Jag minns när jag som kommunalråd 2014 satt på första bänk i Linköping och lyssnade på hur den nya polisorganisationen skulle återföra resurser till lokalsamhället. Vi blev grundlurade.  ”Samarbete med kommunen…” – istället har vi fått en diskussion om kommunerna ska anställa en egen poliskår… Och den bör man ta på allvar.

Det finns ett effektivt och beprövat sätt att bedriva polisarbete på; bemanna de lokala polisstationerna med hela programmet; utredare, krimmare och patruller. Skapa en lokal kommunalt baserad polis med en lokal polisstyrelse. Staten skapar en övergripande ”federal” polis för avancerade brottsutredningar och samverkan. Tror det till och med blir billigare än idag…

Taggar

Kategorier

Polisen

Lägg till kommentar