Mitt perspektiv - Micael Glennfalk - Vimmerby Tidning - Oktober 2017
Mitt perspektiv - Micael Glennfalk

Polis, lagmän och tjänstemän måste ha mer inlevelse

30. oktober 2017 06:00

De första som försvann var poliserna. De lämnade inte bara Vimmerby och norra länet, de försvann också från Småland och landade i Malmö. Är man i den kriminella världen så scannar man givetvis sin ”marknad” och ser att hela glesbygden är obevakad.

Det andra som kapitulerat är rättsväsendet; åklagaren vill eller hinner inte utreda, tingsrätterna vill inte döma och lagskrivarna (politikerna) vill inte skriva hårdare lagar för det är så sällsynt att kriminella blir omvända i fängelserna…

Jag har tidigare förfäktat den enkla och visserligen reptilmässiga tanken att den som ska utreda våldtäkter ska själv ha ett våldtäktsoffer i sin släkt, den som ska döma ett rån ska själv ha blivit rånad och den som ska döma ett mord ska ha förlorat någon man känner i ett mord. Hur skulle straffen bli då…?  I den värld jag har arbetat i, kommunikationsbranschen, är ”närhetens lag” central. Människor engagerar sig bara i det som står dem nära, och är man tillräckligt nära, som en son, dotter eller förälder, så är också engagemanget stort och intensivt.

Hur många av oss engagerar sig i om någon ska få nytt bostadsområde som granne, om vi inte bor nära? Eller i butiken som blir rånad? Vi tycker synd om, men inget större engagemang. Vi sträcker oss till ”för j-gt”. Det är svårt. Men vi ska begära att gamla gubbar till kriminalare, åklagare och domare ska fatta rätt beslut när det gäller sexuella brott mot kvinnor… Nej, det sker inte. Om inte ”gubben” har en dotter som blivit utsatt och sett konsekvenserna.

Samhällsanställda tjänstemän är lika långt ifrån problemet. ”Sätt upp en skylt om bilarna buskör” säger man som svar när de boende vill ha väggupp. Tjänstemannen själv hålls inte vaken om nätterna av tjutande däck... Regel nummer ett för alla tjänstemän i kommun, landsting och stat: Ni måste upparbeta er förmåga att leva er in i offrens/kundernas/invånarnas situation! Försök att tänka som om det hände er själva, ert barn, utanför er dörr, i ert område. Kan ni det så genomlyser ni mer, innan beslut.

När vi nu fått upprepade butiksrån på flera platser i Vimmerby och i lördags också ett väpnat rån mot en butik frågar man sig: är det fortfarande så att frågan om kameraövervakning i stan ligger på utredning i stadshuset? Eller kan det vara läge att lyfta frågan? Kameraövervakning stoppar inga kriminella sägs det, men det skapar bättre möjligheter att ställa dem till svars, när de väl gripits. Och ge spanarna mer material.

Det är sorgligt att invånarna ska lägga mängder av pengar på brottsförebyggande åtgärder; från aluminiumjalusier för butiksfönstret och hemlarm till asfaltknölar utanför förskolor, skolor och på raksträckor för att många struntar i hastighetsbegränsningen (inte bara ungdomar, mest småbarnsföräldrar som inte klarar av att beräkna tidsåtgången på morgonen när barnen ska till förskolan och skolan…) För att åtgärda det krävs: fler kameror, fler poliser och kontroller, högre böter, längre fängelsestraff. Kör du för fort utanför en förskola skulle du inte göra det fler gånger om böterna bestod i de 30 000 kronorna du skulle ha till semestern. En misshandel skulle kanske kosta 75.000 kronor. Bara i bötesbeloppet.Definitivt skulle det ha påverkan.

Och till dig som säger att inget hjälper mot rånare; varför utsätts inte Hells Angels föreningslokal för rån och skadegörelse..? Därför att konsekvensen sannolikt blir mycket kännbar.

Till dig som säger att en kriminell aldrig blir bättre i fängelse: Nej, må vara hänt, men han skapar heller inga nya offer om han sitter inne. Och offren är ointresserade av om han blir en bättre medborgare. Offrens anhöriga tycker nog att mördare kan sitta inne hela livet. Så lyder domarna vid köksborden, folk som i många fall har offer nära sig.

Det är självklart inte bara rättsliga åtgärder som måste till, jag förstår det, men tills man fått ordning på skolans förmåga, på föräldrars förmåga att fostra och på de vuxnas allmänna förmåga till att vara föredömen, så får vi vackert se till att skydda samhällsmedborgarna från kriminaliteten. Dagens och gårdagens generation beslutsfattare har ju misslyckats totalt, tyvärr. Och nu är måttet rågat för de flesta.

Taggar

Kategorier

Polisen | Kriminaliteten

Viktigt att Vimmerby kommun följer planen

23. oktober 2017 06:00

Vimmerby kommunkoncern – kommunen inklusive Vimmerby Energi, Vimarhem med flera  – minskade sin skuld med 11 procent 2016, enligt tidningen Dagens Samhälle.  En av de procentuellt största amorteringarna i kommunsverige. I och med det hamnade man bakom Linköping, Kumla och Trollhättan i ”låneskuld per invånare”, de tre kommuner som nu ligger högre än Vimmerby.

Efter 2017 års amorteringar kommer man att åka ännu längre ned på listan, sannolikt under topp tio. Det är glädjande att majoriteten, med moderaterna och socialdemokraterna, fullföljer en ansvarsfull ekonomisk hushållning och fortsätter amortera ned de satsningar som gjorts, medan räntan är så låg som den är. Även om en stor del amorteras av Vimmerby Energi och Miljö.

Vad finns kvar när nu skulden amorteras ned?

Nära nog ny gymnasieskola, kommunens största förskola Lunden, ett omtyckt vård och omsorgsboende i Borghaga/Vimarhaga och inte minst kommunens största investering, Kraftvärmeverket Tallholmen som inte bara ger fossilfri värme, utan också förser två stora företag (Åbro och Arla) med energi.

Tallholmen är det projekt som är störst skuldsatt. Dels egna skulder, dels kommunala leasing- och borgensåtagande. Men det är ett lysande projekt som blev något av förre Vd:n Roger Carlssons äreminne över en lyckosam VD-period. Vi må ha haft olika åsikter i en del frågor, men när det gäller kraftvärmeverket har vi haft en samsyn. Också ordförande Claes Wetterström (m) och styrelsen har givetvis en avgörande del i det hela. Verket kommer att amorteras ned relativt snabbt i och med försäljningen av ånga till industrin.

När människor gnäller över Vimmerbys skuldsättning så ska man veta att Värmeverket är den största delen, men att den också om en tioårsperiod kommer att ge stora överskott. Vinstpengar som kan användas i kommunala utvecklingsbolag; varför inte ett arenabolag..?

När Dagens Samhälle i senaste numret dundrade ut rubriken ”Kommunala lån på rekordhöjder” så spår man stora investeringskostnader för Sveriges kommuner framöver, bland annat i energiproduktion (!), vård och omsorgsboende (!), skolor och sjukhusplatser.

Man tror heller inte att målet på 2 procent överskott i den kommunala driftbudgeten kommer att räcka, SKL:s chefsekonom anger 3 procent som mål. Något för Vimmerbys politiker att fundera på.

Det är bara att konstatera att Vimmerby kommun gjort rätt som kraftfullt investerat i lågräntetider och när nu andra kommuner tvingas till sina investeringar, så amorterar Vimmerby. Det är bra att man följer planen.

En del spår att räntehöjningen kommer, men även om så skulle ske så sker det långsamt. Det tar normalt många år för en ränta att gå upp eller ned.

Den stora nöten, som nu s+m-majoriteten har att knäcka, är att få driftkostnaderna i linje med budget och jämförelsekostnaderna. Mycket har gjorts på ett par år och man är helt klart på rätt väg.

Det är viktigt att invånarna vet att den kommunala driftverksamheten i Vimmerby får i stort sett lika mycket per barn, per åldring, per skolelev som i andra jämförelsebara kommuner. Det vi kan glädjas åt är att verksamheten drivs i nya, fina lokaler både för gamla och unga.

Utmaningen ligger i att fortsätta med höga amorteringar och se till att driften inte blir dyrare i Vimmerby än i andra kommuner. Det finns inga skäl till att det behöver vara det.

Det är val om knappt ett år; det blir inte lätt för oppositionen att hitta katastroferna när överskottet är bra och amorteringarna stora. Samtidigt som investeringarna levererar. Bostadsbyggandet kommer igång fem över tolv, inte heller det blir en fråga i kommunvalet.

Vimmerby måste ha detaljplaner på lager

16. oktober 2017 06:00

Det rapporteras konsolideringsfas på bostadspriserna i storstäderna.

Efter att ha eldats på under 20 års tid är stannar bostadspriserna i exempelvis Stockholm i höjd med 125 000 kronor per kvm för en etta. Åtminstone i ett fall där bostadsrättsföreningen tillät ett företag att äga lägenheten… Nu tror man det vänder ned.

I Vimmerby råder idag ett annat läge. Priserna fortsätter uppåt för villor och många förvånas över att de nya bostadsrätterna som ska byggas i centrum, mellan Coop och Ica, ändå gick så billigt.

Det finns mycket som påverkar bostadspriserna.

En svensk 10-årig obligation har konsoliderat sedan mitten av 2014, i spannet 0,25 till idag 0,86 procent. 5-åringen kring noll procent, i fredags nere på -0,7 procent. 3 månaders Stibor (interbankräntan) som styr räntorna för många, ligger idag på -0,52 procent.

När jag 2014 skrev att kommunen fick betalt för att låna pengar rasade mindre insatta insändarskribenter som påstod att jag ljög, de fick vakna upp och förstå att de befann sig i en ny tid. Nu tror man att räntan ska gå upp. Det tror inte jag, inte under överskådlig tid. Jag tror vi är i ett normalläge, mycket därför att ekonomin idag är global och att det är högt upplånade fattiga länder, och hur stor ränta de kan betala, som styr den globala räntemarknaden. Som också Sverige påverkas av.

Regeringar som vill undvika en bostadsbubbla tar istället till andra knep såsom amorteringskrav, hög egen insats etc.

Många äldre läsare minns säkert när man fick något som kallades ”topplån” på banken. Ett sådant lån använde man till att också köpa ny bil och nya möbler, för när man flyttade in i villan kunde den säljas till mycket högre pris än byggpriset. Man fick låna mer än vad som behövdes. Tillväxtens starka år, 50-60-70-talen.

Idag är det tvärtom, när villan är klar och en skilsmässa gör att den riskerar säljas exekutivt sker det med en prissänkning på kanske 25-30 procent i de mindre landsortsstäderna.

En annan stor påverkan har givetvis utbud-och efterfrågan, det har drivit upp villapriserna i Vimmerby. Utbudet är extremt litet, samtidigt som också hyresutbudet är litet. Vi har en dubbel påverkan här, och man kan i backspegeln tycka att prioriteringarna bland tjänstemän och politiker varit för låga. Tjänstemännen har inte tagit initiativ till tillräckligt många detaljplaner. Och politikerna har inte efterfrågat dem. I den analys som måste göras på båda håll kommer man nog fram till att en kommun behöver lagerhålla detaljplaner. Det tar för lång tid annars.

I Vimmerby kommer korken ur flaskan under 2018-2019. Det kommer att innebära ett större utbud för de flesta invånare, med undantag av de gamla. Kv Granen och utbyggnaden där rörde sig lite på långbänken i veckan, och kommunledningen sa att ”det var på gång”. Det är nog det allra viktigaste bostadspolitiska beslutet. Tyvärr är det i elfte timmen och många gamla har tvingats till ensamhet under tiden.

En tredje faktor som påverkar priserna är givetvis näringslivets tillväxt. Här ligger Vimmerby bra till. Näringslivet växer så det knakar och det finns bra med industrimark. Med fortsatt lågt ränteläge, snabb igångsättning av nya bostäder och bra industrimark gör att det finns utrymme för ytterligare tillväxt i kommunen.

Vi kan nog räkna med en ny byggboom i Vimmerby kommande år vilket på nytt aktualiserar den brist på hantverkare som råder; elektriker, rörmokare, plåtslagare.  Det får aldrig vara riktigt bra…

Multihallen i Vimmerby, del 2

9. oktober 2017 06:00

Är vi överens om att Vimmerby kommun är att betrakta som en hel stad, varken mer eller mindre? Jag påstod detta i förra veckans perspektiv, där jag uppmanade till skapandet av en vision och en förstudie om en multihall. Sedan dess har frågan gått varm, också på sociala medier. Ingen har satt landsbygd gentemot stad och det är bra. Vimmerby är landsbygd ända till stadshusväggen.

Tävlingen om vem som först kom med förslaget tror jag vi kan lägga ned. Oppositionsrådet Ingela Nilsson-Nachtwei, som ingressvis på sin blogg slår fast att hon la förslaget redan i december 2015, tror jag går fel om hon gör det till en politisk tävlan vem som kom först.  Centern har 10 av 49 mandat i fullmäktige och är med andra ord långt ifrån en egen majoritet.  Det tillför inte något. Vi kan nöja oss med att arkitekten Hannes Ekström (s) la förslaget redan på 1970-talet, i en kombo med ett Folkets Hus, så behöver vi inte tävla mer. Inget parti kan göra detta ensamt.

Nej, låt oss fokusera på framtiden och samverka istället för att tävla. Och det är mycket bra att Ingela är ivrig. Kommunalrådet Tomas Petersson påpekar att det är mycket på bordet och det är förståeligt; som kommunalråd får man lyssna in många önskningar varje dag. Inte desto mindre tror jag både Tomas och Helen Nilsson är beredda att tillsätta en förstudie och skapa en vision.

Det bör vara lika givet att göra det som att skapa en förstudie om boende för äldre, förskola och skola. Även om just fritidssektorn inte ingår i de ”rättighetslagar” som kommunen har att förhålla sig till och som tar 80 % av budgeten, så ingår både föreningsliv och företagande i den manege en kommun har att kratta.

Nu vill förstås alla idrotter in i en multihall, och det är väl bra! Låt oss ta höjd och titta på vad som kan rymmas, men viktigt är att vi inte bygger större än vi klarar att drifta, kommun och föreningar tillsammans. Vi bör inte låsa några positioner utan istället friskt diskutera och därefter låta en förstudie ta fram förslagen. Initiativet ligger på kommunen och eftersom det är kommunstyrelsen som hanterar frågorna behöver det beslutas där. Ingela, Helen och Tomas kan starta upp det hela i kommande arbetsutskott.

Stad och land igen. Jag brukar klanka på centerpartister i denna krönika och idag ska jag istället ge beröm. Senaste centerstämman tog många bra frågor som jag tror ligger helt rätt och som kommer att ge bifall på landsbygden; infrastrukturen med satsningar på regionala järnvägar (inte mycket pengar men ändå bra!) samt omfördelning av resurser från stad till landsbygd.

Jag tror att många moderater och socialdemokrater på landsbygden håller med centern i deras argumentation och landsbygdskommitténs (s) förslag blev inte mycket verkstad av.

Frågan är hur länge landsbygden i Sverige vill vara med och betala för storstädernas tillväxt? Krönikören Katarina Östholm, Mittmedia, skriver på Allehanda.se:

  • Varje år betalas miljardbidrag för att underhålla den destruktiva urbana livsstilen i resurs- och energislukande storstäder, dessa gigantiska läger av landsflyktingar (glesbygdsflyktingar, min anm.) som kräver dagliga leveranser av hundratusentals ton mat och andra förnödenheter.
  • Och inte nog med det, politiken fortsätter ösa gemensamma skattemedel över en ohållbar infrastruktur; 12 miljarder till trafikplats Stockholm, 230 miljarder till snabbtåg Sthlm-Gtbg… Dessutom; Malmö går med förlust, prognosen för Göteborg är underskott i miljardklassen. Fernissan på den välpolerade huvudstaden spricker upp…  /slut citat www.allehanda.se/

Ja, tror nog att de politiska partierna får ta en fundering kring hur den urbana livsstilen ska hanteras och styras, precis som centern tycks ha gjort. Dagens livsstil håller knappast längre. Vi måste få behålla våra statliga skattepengar på landsbygden, helst enligt norsk modell.

Sju steg mot en multihall i Vimmerby

2. oktober 2017 06:00

Vimmerby kommun har inte haft många ledande politiker som fostrats inom idrottsrörelsen.
Kanske en av anledningarna till att vi i staden lever med en idrottshall från 1968 och en ishall från 1981.
Vi har dessutom haft en politiskt "överenskommelse" tvärs över partigränserna där det varit viktigt med rättvisa mellan stad och landsbygd. Jag kan förstå och försvara det ut flera perspektiv; gatlysen och cykelväg på landsbygden ställs mot investeringar i stan. Båda är viktiga för de som bor nära.
Men det finns egentligen ingen vinnare, bara två förlorare, på den typen av politik; kommunen som helhet går i stå och det stannar vid en träta av typen ”ska dom ha så ska också vi ha!”.
I Vimmerby blev resultatet långbänk. En långbänk som ledde till en helt felplacerad fotbollsarena som vi nu får leva med, för VIF blev så trötta att de tog första bästa förslag som kom fram…
Nu är det dags att politiken i Vimmerby kliver fram och lägger en vision om hur man vill bygga en multihall i Vimmerby centralort. Och landsbygden får ursäkta; men vår attraktionskraft som stad (och kommun) blir inte bättre av att vi åker till Hultsfred och simmar eller åker till Västervik och tränar hockey.
Vi måste helt enkelt satsa på verksamhet i en centralort som i princip ingen har längre än 20 km till. Av ca 15 600 invånare bor, med en hygglig gissning, drygt 14 000 närmare centralorten än 11 km. Det är detsamma som att bo i centralorten. Räcker med att komma till en stad av Kalmars storlek för att man ska se det så. Inom 10-20 minuters resa har 90 procent tillgång till det som finns inom 10-15 km radie från kyrkan i stan. Åt båda håll! Lägg på 10 minuter och vi tar oss mellan Gullringen och Tobo golfklubb. Slutsats; hela Vimmerby kommun är landsort och centralort samtidigt, vi har mycket nära till allt inom kommunens geografiska gränserna, räknat både avstånd och tid. Vimmerby kommun är, infrastrukturmässigt, som en medelstor stad.
All idrott har en spets. Det handlar i grunden om fostran, meningsfull fritid, interaktion och relation men också om en stor portion underhållning och ”Vimmerby-anda”. Inget sluter samman människor som en lagidrott; både på plan och på läktaren.
Ska vi driva upp attraktionskraften som bostadsort behövs föreningslivet, men också elitidrotten. Våra A-lag. Alla pratar om bredd, men vi måste också våga säga att vi behöver A-lagen i våra föreningar, våga säga att vi vill ha en arena i Vimmerby stad och våga säga att vi vill ha en Vimmerby-anda.
Politiken måste våga ta i frågan, om än att det finns många behov på prioriteringsbordet. Alltför många planer för Vimmerbys föreningsliv har genom åren gått i stå, gått in i depå, gått in i långbänk. Den utredning över anläggningarna kommunen nu gör måste vara klar i oktober. Därför att det kommer att krävas svar i valrörelsen, och det duger inte att säga: ”Vi väntar på vår utredning…”
Mitt förslag: Lägg en vision om en multihall, en ishall och en idrottshall i samma byggnad, placerad på nuvarande Vimarskolans fotbollsplan. Här sju steg att ta:
Steg 1: Sätt en vision att en ny multihall ska vara klar att tas i bruk inom en femårsperiod. D.v.s. skiftet 2021-2022 (då fyller idrottshallen 55 år och ishallen 42 år, hyfsad avskrivningstid…). Det är en tillräckligt lång tid för att bygga upp utrymme. Se till att ha en så stor politisk enighet som möjligt.
Steg 2: Anslå medel till en förstudie i 2018 års budget, sätt samman en mindre grupp med föreningsmänniskor, politiker och tjänstemän som lägger fram ett färdigt förslag senast den 31 augusti 2018. Ta fram en ordförande för gruppen, en eldsjäl som ska leva med frågan och driva frågan.
Steg 3: Utställning, remiss och förankring till 31 december 2018.
Steg 4: Beslut samt planering av finansiering under 2019. Bildandet av ett Arenabolag under VKF AB (Vimmerby kommuns nuvarande koncernbolag som äger alla kommunala bolag).  Genom att skapa ett arenabolag kan man använda vinster från de kommunala bolagen. Vemab planerar 2025-2030 göra upp mot 30 miljoner i årlig vinst på sitt kraftvärmeverk om allt går som det ska. Samtidigt fortsätter det välskötta bolaget producera vinster från el- och värmeverksamheten. Det ger möjlighet för ett Arenabolag att ta över en del oskattade koncernmedel (efter Näs-perioden). 2019 försvinner också kostnaden på över 10 Mnkr årligen kommunen har för de gamla industriavtalen.
Steg 5: Ta fram en större företagssponsor. Det går inte idag att sälja in två rishögar till hallar till ett företag, med en ny arena ökar de möjligheterna.
Steg 6: Mobilisera och ta in alla de ekonomiska stöd som finns att få; statliga, regionala, stiftelser, fonder, filantroper; det finns mängder av pengar att söka. Lägg fram driftkalkylen, beräkna de åtaganden kommunen ska ha och de åtaganden föreningarna ska ha. Skriv bindande avtal för lång tid.
Steg 7: Slutligen, starta bygget 2020, klar ishall och idrottshall till säsongen 2021-2022. 
Människan kan inte leva utav bröd allena...